Bygg- och fastighetssektorn står för 37 procent av världens globala utsläpp och nära hälften av all materialutvinning. Samtidigt har takten i avkarboniseringen bromsat in. Det konstaterar FN:s miljöorgan UNEP i den senaste rapporten Global Status Report for Buildings and Construction.
Avmattningen beror till stor del på att byggnaders driftsutsläpp har ökat. Sedan Parisavtalet 2015 har byggutsläppen legat stabilt, medan de globala driftsutsläppen från byggnader ökat med omkring 6,5 procent, enligt rapporten.
Zoomar man däremot in på Sverige framträder en annan bild. Här visar siffror från SCB att de totala utsläppen av växthusgaser från den svenska ekonomin ökade med lite över 7 procent mellan 2023 och 2024, där en tydlig uppgång syntes inom byggbranschen.
Samtidigt pekar utvecklingen för driftutsläpp i en mer positiv riktning. Tillsammans med Danmark, Grekland, Slovenien och Finland har Sverige mer än halverat sina utsläpp från energianvändning i byggnader mellan 2005 och 2023, enligt European Environment Agency. Myndigheten bedömer också att Sverige och Danmark kan nå en utsläppsminskning på 80 procent till 2030 – förutsatt att ytterligare politiska åtgärder genomförs.
Prognosen bygger dock delvis på åtgärder som ännu inte beslutats. För att målen ska nås krävs att förslagen omsätts i skarp politik. En central fråga är klimatdeklarationerna, där Sverige nu tagit ett steg vidare. På onsdagen lämnade Boverket förslag till regeringen om nya klimatkrav för byggnader, inklusive gränsvärden för hur stora utsläpp nya byggnader får orsaka – något som skulle kräva utsläppsminskningar på omkring 35 procent.
Samtidigt växer kritiken från delar av branschen. I ett pågående upprop varnar aktörer för att de föreslagna gränsvärdena riskerar att vara för lågt satta för att Sverige ska kunna nå Parisavtalet. I stället kräver de att de nationella gränsvärdena minst ska halvera byggandets utsläpp till 2030.
I skrivande stund har över 125 organisationer anslutit sig till uppropet, däribland HSB, Atrium Ljungberg och Castellum.


