Regeringens vårbudget, som under måndagen presenterades i sin helhet, är tänkt att stärka hushållens ekonomi i ett fortsatt pressat läge med höga energipriser och ekonomisk osäkerhet. En av de mest uppmärksammade åtgärderna är det nya elstödet, där satsningarna uppgår till 2,4 miljarder kronor.
Men utformningen av stödet, som presenterades redan i mars, väcker kritik. Regeringen står fast vid att hushåll i bostadsrätt och hyresrätt med gemensam elräkning inte omfattas. Samtidigt kan villaägare i både norra och södra Sverige räkna med stöd på över 1 000 respektive 1 500 kronor. För lägenhetsboende där elen inte ingår i hyran handlar det däremot om betydligt lägre belopp – mellan 100 och drygt 200 kronor, som väntas betalas ut i juni.
[ Annons ]
Flera aktörer har reagerat på skillnaderna. Däribland Fastighetsägarnas utvecklings- och hållbarhetschef Rikard Silverfur, som menar att stödet slår ojämnt mellan olika boendeformer.
– I flerbostadshus omfattar stödet enbart hushållselen, medan hela energianvändningen räknas in för villaägare. Jag ser inga hållbara skäl till att göra skillnad på hushåll och hushåll på det här sättet, säger han.
Att det, som energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) tidigare uttryckt i en intervju med GP, inte skulle vara görbart att fördela elförbrukning och stöd mellan enskilda hushåll i bostadsrättsföreningar eller hyreshus, är enligt Rikard Silverfur ett otillräckligt argument.
[ Annons ]
– Det är ett oerhört svagt argument för att behandla hushåll så här olika. Det blir som att man delar in hushåll i olika kategorier. Det är en konstig syn som helt enkelt inte är rättvis.
Även Håkan Larsson, samhällspolitisk chef på Sveriges Allmännytta, riktar skarp kritik mot regeringens linje.
– Det ökar obalansen mellan olika delar av bostadsmarknaden. När staten går in med stöd i miljardklassen för att hantera höga energipriser måste utgångspunkten vara att stödet når de hushåll som faktiskt bär kostnaderna. I dag ser vi en politik där hushåll som äger sitt boende gynnas, medan över en miljon hushåll hamnar vid sidan av, säger han.
Han pekar på vad han beskriver som ett återkommande mönster i statliga stödåtgärder, där effekterna i hög grad styrs av boendeform snarare än ekonomiskt behov. I stället efterlyser han en annan politisk inriktning. Ett förstärkt bostadsbidrag skulle, enligt Håkan Larsson, vara ett mer träffsäkert sätt att stötta ekonomiskt utsatta hushåll – något som inte ingick när finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterade åtgärderna.
– Vill regeringen på allvar stötta hushållen behöver fokus i högre grad ligga på de grupper som faktiskt har minst att röra sig med. För att göra bostadsbidraget mer långsiktigt och träffsäkert behöver det höjas och indexeras, och målgruppen behöver breddas, säger Håkan Larsson.
