Trots massiv kritik från de parter som berörs, och trots en totalsågning i Lagrådet, väljer regeringen nu att föreslå en ny lag i en proposition om avgift för områdessamverkan.
Redan första gången förslaget att införa obligatorisk platssamverkan hördes stark kritik från flera håll i fastighetsbranschen. Så också nu.
[ Annons ]
Kritik som bostadsminister Andreas Carlson (KD) alltså inte väger tyngre än behovet att genomdriva en lagändring som lagts fast i Tidöavtalet.
En lagstiftning kan motverka ”snålskjuts-åkande” när en plats eller ett område utvecklas
Varför väljer regeringen att trots massiv kritik och tveksam rättssäkerhet lägga fram en ny lag om avgift för områdessamverkan?
[ Annons ]
– Regeringen anser att det är tydligt att det finns behov av områdessamverkan. Det behöver tas fram samarbetsformer med gemensamt och obligatoriskt ansvar mellan det offentliga och alla fastighetsägare för att bedriva långsiktigt förbättringsarbete i bostadsområden. En lagstiftning kan motverka ”snålskjuts-åkande” när en plats eller ett område utvecklas, så att en aktör inte ska kunna dra nytta av en åtgärd utan att själv bidra till dess tillkomst och underhåll, säger Andreas Carlson, bostadsminister (KD).
Är själva principen att inte någon enstaka motvillig part ska kunna smita undan och dra nytta av andras arbete så viktig att det är värt att riskera framtida samverkan?
– Regeringen gör en annan bedömning. Behovet av att åberopa en lagreglerad avgiftsrätt uppkommer först när fastighetsägare som har nytta av samverkansarbetet inte är med och delar kostnaderna. När en områdessamverkan fungerar bra på så sätt att berörda fastighetsägare deltar i arbetet och delar på kostnaderna, kommer en lagreglerad rätt att ta ut en avgift inte att behöva användas. Därmed bedömer vi att fungerande frivillig samverkan inte kommer att påverkas negativt, säger Andreas Carlson.
Något som Anna Thureson, näringspolitisk expert Fastighetsägarna Sverige, inte håller med om.
– På det hela taget så tycker vi väl att det är anmärkningsvärt att man väljer att gå vidare trots att det är så omfattande kritik som har riktats från många olika håll, säger Anna Thureson.
Problemet är att man minskar intresset hos engagerade medborgare och samhällsaktörer att frivilligt gå samman för att åstadkomma förbättringar i området
Förslaget har modifierats över tid. De ursprungliga tankarna att kunna tvinga ovilliga parter att ingå i själva samverkansarbetet har försvunnit. Kvar är en tvingande avgift för områdessamverkan.
– Regeringen säger att lagen är nödvändig för att lyfta områden. Problemet är att man minskar intresset hos engagerade medborgare och samhällsaktörer att frivilligt gå samman för att åstadkomma förbättringar i området. Det leder inte till tryggare och attraktivare områden utan blir i praktiken en extra skatt på lokalt fastighetsföretagande, säger Anna Thureson.
Inte heller Lagrådet drog sig från att såga lagförslaget jäms med fotknölarna. I ett uttalande ifrågasattes bland annat att regeringen vill genomföra en lagändring som är av ”närmast allmänt moralisk karaktär, utan ett klart identifierat mera övergripande allmänt samhällsintresse”.
Särskilt kritiska var Lagrådet till förslaget att kommuner ska kunna vara ensam samverkanshuvudman, och då få möjlighet att belasta fastighetsägare med avgifter, utan att någon av de som förväntas samarbeta har föreslagit att så bör ske.
– Om inte det finns en möjlighet för kommunen – som har ett brottsförebyggande ansvar enligt lag – att ta initiativ som samverkanshuvudman, så skulle det minska pressen på olika fastighetsägare att i ett tidigare skede gå in och agera proaktivt, säger bostadsminister Andreas Carlson (KD) till Altinget.
Han menar att det inte behöver bli en svår gränsdragning för en kommun när de på egen hand i vissa fall ska avgöra hur en åtgärd ska finansieras. Andreas Carlson hänvisar samtidigt till att detta är ett verktyg som det redan i Tidöavtalet kommit överens om.
I stället för att införa nya skatter och en ökad regelbörda bör regeringen stärka den platssamverkan som redan finns
Möjligen kan man ställa sig frågan om kommunerna verkligen kommer att använda möjligheterna att tvinga fram platssamverkan. SKR var nämligen även de tydligt emot förslaget när det lades fram. En bortkastad utredning som mestadels kommer leda till ökad byråkrati och ineffektivitet, menade Jan-Ove Östbrink som då var bostadspolitisk expert på SKR och deltog som expert i utredningen.
– Det ger för det första väldigt lite rent pengamässigt att tvinga in ett par ytterligare motvilliga fastighetsägare. Men det blir då också en väldigt byråkratisk och tungrodd modell, sa Jan-Ove Östbrink i en intervju med Fastighetstidningen.
Anna Thureson menar att samverkan, när den reduceras till en avgift, riskerar att få engagemanget att försvinna.
– I stället för att införa nya skatter och en ökad regelbörda bör regeringen stärka den platssamverkan som redan finns genom att stötta samarbetet mellan fastighetsägare, kommuner, polis och lokala aktörer, säger hon.
