Regeringen har i en lagrådsremiss lämnat en rad förslag på nya lagar i elsystemet. Här finns förslag som tydliggör systemansvaret i elsystemet, avvecklar anvisade elavtal och underlättar energidelning.
– Äntligen tar vi sista steget i regeringens översyn av reglerna på elmarknaden. Ett effektivt och framtidssäkrat regelverk kommer ge en stabil grund för en trygg och konkurrenskraftig elförsörjning som möjliggör elektrifieringen, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
[ Annons ]
Det som främst rör fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar är nya lagar om energidelning. Och då främst att elanvändare inom samma elområde ska kunna dela förnybar el via det allmänna elnätet. Rent praktiskt genom att elleverantören drar av delad el från elanvändarens förbrukning. På så vis kan alltså elkunder som inte har möjlighet att installera en anläggning på sin egen fastighet delta aktivt på elmarknaden.
Positivt och inte en dag för tidigt, anser Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna.
– Sverige är genom EU-direktiv tvingade att implementera energidelning i svensk lag, men man dröjer in i det sista. Så det förefaller som att det finns ett visst motstånd mot att kunder ska vara aktiva på energimarknad. Jag vet inte varför det är så, säger Rikard Silverfur.
[ Annons ]
Även om det framgår att regeringen i grunden är positiva till energidelning, pekar Rikard Silverfur på en passus som kan komma att bli en oproportionerlig hög tröskel. Denna lyder: ”El ska endast få delas från en produktions- eller energilagringsanläggning om någon har åtagit sig balansansvaret i den eller de inmatningspunkter som hör till anläggningen.”
– Exempelvis kan en bostadsrättförening som vill dela el kan inte förväntas agera balansansvarig för sin inmatningspunkt. Det är helt orimligt krav på en liten aktör. Då måste bostadsrättsföreningen teckna avtal med en extern part, exempelvis ett elbolag. Det uppstår då en beroendeställning där dessa aktörer av kommersiella eller strategiska skäl kan välja att avstå från att erbjuda sådana tjänster i syfte att motverka nya delningsupplägg, säger Rikard Silverfur.
För att inte mindre aktörer ska vara utlämnade till de aktörer som kan agera balansansvariga menar Rikard Silverfur att det krävs förtydliganden så att systemet fungerar konkurrensneutralt och på skäliga villkor.
– Annars riskerar reformen att i praktiken bromsas av strukturella beroenden.
Rikard Silverfur anser att regeringen fortfarande har en bakläxa: att införa är en laglig definition av energigemenskaper tillsammans med främjande åtgärder för fler energigemenskaper.
– Här har regeringen inte efterlevt EU-direktiv och vad jag förstår pågår det rättsliga processer där EU stämt Sverige, säger Rikard Silverfur.
I den utredning som föregick lagrådsremissen föreslogs att prövning av nätkoncession, alltså tillstånd att bygga och driva ett elnät, ska delas upp dels i lämplighet att inneha en nätkoncession, dels lämpligheten att utöva nätverksamhet. Något ett flertal remissinstanser stödde. Regeringen har valt en annan lösning utan närmare utvecklad motivering.
– Koncession är ett offentligrättsligt privilegium kopplat till monopolverksamhet och därmed till ett särskilt ansvar. Om överkompensation konstateras måste tillsynsmyndigheten ha skarpa och effektiva verktyg att ingripa. Regelverket måste tydligt värna elkunderna och säkerställa att nätverksamheten ger full kostnadstäckning – men inte mer än så, säger Rikard Silverfur.
