I fredags presenterade regeringen, i form av en lagrådsremiss, en rad förslag på hur skyddet av civilbefolkningen ska stärkas, inklusive ny lagstiftning om skyddsrum och skyddade utrymmen.
På Fastighetsägarna har Anna Thuresson, näringspolitisk expert, länge pekat på behovet av klargörande av ansvar och ett uppgraderat regelverk. Hon välkomnar det som nu föreslås.
[ Annons ]
– Det är positivt att regeringen går vidare med konkreta lagförslag för att stärka skyddet för civilbefolkningen vid höjd beredskap. Efter många år av begränsad utveckling är det välkommet att frågan prioriteras i lagstiftningen. Ambitionen att modernisera regelverket och skapa större tydlighet i ansvarsfördelning och krav är i grunden riktig, säger Anna Thuresson.
Hon menar att det är positivt att lagrådsremissen innehåller förtydliganden på flera av de områden där hon sett ett behov. Men Anna Thuresson anser att det samtidigt kvarstår en hel del osäkerheter i den praktiska tillämpningen.
– Ett exempel är ersättningen för underhåll av befintliga skyddsrum, där brist på tydliga förfaranden och gränsdragningar riskerar att lämna fastighetsägare med fortsatt ekonomisk osäkerhet. För att lagstiftningen ska få fullt genomslag krävs att dessa frågor klargörs ytterligare, säger Anna Thuresson.
Bland lagrådsremissens förtjänster anser hon att det är välkommet att kommunerna ges en tydligare roll i informationsarbetet.
– Att samla kunskap och ansvar är ett viktigt steg och ligger väl i linje med behovet av långsiktig kompetensuppbyggnad på lokal nivå. Detta ligger också väl med de förslag som vi tidigare har lyft fram avseende behovet av en nationell kunskapssatsning med informationsmaterial och digitala lösningar, säger Anna Thuresson.
Går regeringens förslag igenom innebär det att fastighetsägare med skyddsrum får en ny uppgift i form av skyldighet att utföra en förenklad egenkontroll. Denna innebär att kontrollera om tidigare lämnade uppgifter om skyddsrummet är korrekta samt att lämna information som krävs inför en fullständig skyddsrumskontroll. En helt ny skyldighet, men utan kostnadsersättning.
Bakgrund finns i den statliga utredning som ligger till grund för lagrådsremissen som beskrev hur ansvariga myndigheters ambitionsnivå avseende tillsyn och kontroll av befintliga skyddsrum varit låg. På det har följt en debatt kring att det finns en hel del icke åtgärdade brister i det befintliga beståndet. Utredningen konstaterade att MSB idag saknar tillräckliga resurser för att själva möta behovet. Att ansvaret nu i stället landar på ägare av byggnader och anläggningar med skyddsrum är något Anna Thuresson vänder sig emot.
I ett mer generellt perspektiv är den största förändringen i lagrådsremissen förmodligen att regeringen vill införa vad som kallas skyddat utrymme som ett skyddsalternativ. Det kan handla om tunnelbanestationer, vägtunnlar, eller källare. Inte minst har erfarenheten från kriget i Ukraina visat att det är utrymmen som kan ge ett fullgott skydd. Men i Sverige är de inte utmärkta så att människor kan hitta dem på till exempel en skyddsrumskarta.
Det är enligt förslaget kommunerna som ska lämna upplysningar om vilka utrymmen som kan fungera som skyddade utrymmen, och som i enskilda fall ska besluta om inrättande av skyddade utrymmen.
Anna Thuressons bedömning är att det i nuvarande form saknas incitament att frivilligt inrätta skyddade utrymmen. Hon säger sig ha svårt att se att fastighetsägare frivilligt vill föreslå att exempelvis ett större parkeringsgarage i beståndet skulle kunna användas i detta syfte. Men hon stänger inte för möjligheten.
– Sammanfattningsvis är lagrådsremissen ett viktigt och efterlängtat steg i rätt riktning. Men för att intentionerna i lagrådsremissen fullt ut ska ha möjlighet att omsättas i ett starkare skydd för civilbefolkningen krävs dock fortsatt arbete med finansiering, praktisk tillämpning och kunskapsuppbyggnad i nära samverkan mellan stat, kommun och fastighetsägare, säger Anna Thuresson.
