Den största nyheten i de två lagrådsremisser med förslag som ska göra fastighetsmarknaden tryggare är förmodligen vad som inte finns där.
”Ett dråpslag mot en redan mycket hårt pressad bygg- och bostadsmarknad”, så sa Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige, när den statliga presenterade sitt förslag våren 2024. Förslaget var att återinföra den hyresförvärvslag, som togs bort 2010, med en kommunal förprövning och eventuell granskning i hyresnämnden vid köp av hyresbostadsfastigheter.
[ Annons ]
Utredarens förslag var att alla överlåtelser av hyresfastigheter ska anmälas till kommunen, som har att välja på att antingen lämna en anmälan utan åtgärd eller lämna vidare till hyresnämnden för tillståndsprövning. Enligt många bedömare skulle handläggningstiden hos kommunerna kunna vara flera månader lång. Och går det vidare till hyresnämnden och överklagas till hovrätten skulle tillståndsprocessen i värsta fall kunna ta flera år.
När remisstiden löpt ut knappt ett år senare var en genomgående farhåga i svaren från fastighetsbolagen att en hyresförvärvslag skulle innebära att stora affärer riskerar att sväva i rättslig osäkerhet under en lång tidsperiod. Något man menar inte bara skulle leda till dyrare bostäder utan även få seriösa investerare att välja helt andra marknader.
– Jag vill ändå tro att politiken kommer att ta till sig av den breda kritiken mot ett helt oproportionerligt förslag, spådde dock Kent Persson Heimstadens samhällspolitiske chef Kent Persson.
[ Annons ]
Det kan nu konstateras att han blev sannspådd.
Nu har regeringen alltså fattat beslut att inte införa en hyresförvärvslag. Marie Öhrström, chefsjurist Fastighetsägarna Sverige, är nöjd att regeringen lyssnat på den tunga kritiken från fastighetsbranschen.
– Denna fråga har engagerat många fastighetsbolag. En återinförd hyresförvärvslag hade inte lett till några positiva effekter för fastighets- och bostadsmarknaden. Tvärtom hade en obligatorisk kommunal förprövning kunnat leda till minskat byggande och färre upprustningar och investeringar i befintliga fastigheter. Det finns redan i dagens lagstiftning en mängd verktyg som kommuner kan ta till om fastigheter missköts, till exempel förvaltningsföreläggande vid vite eller tvångsinlösen, säger Marie Öhrström.
Däremot föreslås skärpta krav på identitetsuppgifter vid lagfartsansökningar, där person-, samordnings- eller organisationsnummer blir obligatoriskt, samt att uppgifter om verklig huvudman måste vara anmälda.
Regeringen går också vidare med förslag om att skärpa lagen för att komma åt ombildningsfusk. Läs mer om det i separat artikel.
