Energi- och näringsminister Ebba Busch har i ett svar på en skriftlig fråga från Markus Wiechel (SD) bekräftat att regeringen står fast vid att använda viktningstal vid beräkning av byggnaders energiprestanda. Det i enlighet med Boverkets förslag. Detta trots att EU-kommissionens vägledning från i somras tydligt angav att begreppen primärenergital och viktningstal ska anses som likvärdiga.
Det kan verka som hårklyverier. Men utformningen av viktningsfaktorerna kan få stor betydelse för att styra vilken uppvärmningsform en fastighetsägare kan ha när det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) nu ska genomföras i Sverige. Något som Ebba Busch också är tydlig med i sitt svar, då hon motiverar utformningen med att det ger ”bättre möjlighet till att exempelvis kunna väga in nyttan som fjärrvärmen ger i energisystemet.”
Bakgrunden till den svenska tolkningen finns i skrivelsen Byggnaders energiprestanda, där den dåvarande socialdemokratiskt ledda regeringen gjorde bedömningen att viktningsfaktorer bör ersätta primärenergifaktorer i den svenska tillämpningen av direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD).
Boverkets bedömning utgår från direktivstexten och gjordes innan kommissionens vägledning publicerades. När Fastighetstidningen tidigare var i kontakt med Boverket menade man att vägledningen inte påverkade bedömningen. Något som Ebba Busch även understryker i sitt svar:
”Det ska ses som en förhandlingsframgång att regeringen har lyckats värna rätten att få använda viktningsfaktorer, och att vi ser att dessa även fortsättningsvis är lämpliga att använda.”
Men Markus Wiechel menar att det finns en uppenbar risk att enskilda intressen gynnas på ett sätt som varken är förenligt med direktivet eller är särskilt kostnadsoptimalt för Sverige som helhet.
Om Sverige i stället gått på kommissionens linje menar Markus Wiechel att det gett fastighetsägare en större valfrihet att välja kombinationer av olika uppvärmningsformer för att nå tillräcklig energiprestanda i fastigheten, till exempel återvinning av spillvärme med värmepumpar. Något han påpekar inte nödvändigtvis är negativt för fjärrvärmenäten, utan snarare en möjlighet att där förbättra energi- och klimatprestandan och bli mindre beroende av stigande bränslepriser.

