I Sveafastigheters studie Trä vs. betong har IVL Svenska Miljöinstitutet gjort beräkningar på två likadana hus Sveafastigheter ska bygga, ett med trästomme och ett med betongstomme. Trä blev vinnare i första delen när man mest tittade på klimatpåverkan.
I den nu aktuella andra delen har forskarna gjort en metodutveckling av modellen som kallas ReCiPe. Bland annat har påverkan och skador på biologisk mångfald till följd av markanvändning i skogsbruket vägts in. Det är många olika och rätt komplexa parametrar som tas med och där man i till sist kommer fram till ett värde.
[ Annons ]
Och då är det istället betongbyggnaden som uppvisar en lägre total påverkan
Att resultatet skulle peka så tydligt på betongens fördelar förvånar Josefine Wikström, chef för nyproduktion Sveafastigheter.
– Studien visar att den gängse uppfattningen att trä är mer hållbart än betong kan ifrågasättas. Vi ser fram emot att fortsätta bredda våra beräkningar. När de två husen står klara kommer vi göra livscykelberäkningar med biologisk mångfald på de faktiska utsläppen, med de metoder som finns tillgängliga då, säger Josefine Wikström.
[ Annons ]
Hon menar att det finns fler faktorer som kan vara relevanta att lägga till i beräkningarna framöver. Det kan exempelvis vara ekotoxicitet – ett ämnes giftighet för ekosystem, som till exempel dess skadliga effekter på vattenlevande organismer. Faktorer som alltså kan putta resultatet i ytterligare en annan riktning. Vilken vill inte Josefine Wikström spekulera i.
I beräkningsmodellen ReCiPe ingår byggmaterialens klimatpåverkan i en helhetsbedömning i påverkan på biologisk mångfald. Emke Vrasdonk, forskare inom livscykelanalys och biologisk mångfald på IVL Svenska Miljöinstitutet, förklarar att man visserligen redovisar klimatpåverkan separat, eftersom branschen och politiken styrs mycket av just det måttet, men hon ser egentligen hellre att man ser till helhetsbilden.
– Optimerar man enbart utifrån klimat kan påverkan flytta till andra kategorier som exempelvis försurning eller markanvändning, som vi ser i den här studien, säger Emke Vrasdonk.
Man kan lite grovt konstatera att väger man enbart in klimat så utgår trä med segern. Lägre klimatpåverkan har ju länge varit ett argument för trähusbyggande. Här finns alltså en uppenbar målkonflikt mellan klimatpåverkan och biologisk mångfald.
Men Josefine Wikström är uppenbart inte helt bekväm med det rubrikvänliga anslaget att kora en vinnare, trots att studiens upplägg med två kombattanter påminner om en boxningsmatch.
– Anledningen att vi gjort denna studie är att vi vill kunna ta faktabaserade beslut så att vi minskar vår påverkan när vi bygger nytt. Då behöver vi få större förståelse för hur helheten utöver enbart växthusgasutsläppen.
I rapporten är man också noga att påpeka att resultaten ska tolkas som en första uppskattning då det finns behov av förbättrad datakvalitet och vidareutvecklade mätningar för att säkerställa full tillförlitlighet.
– ReCiPe är en metod som fortfarande är rätt osäker till skillnad från klimatberäkningar. Men man kan se det som ett bidrag till en mer nyanserad debatt och ett mer holistiskt sätt att se på frågan trä eller betong, säger Fredrik Dahlgren, chef för hållbarhet hos konsulten Plant.
Boverket arbetar för närvarande på ett författningsförslag till regeringen om en utökad klimatdeklaration för nya byggnader som träder i kraft senast januari 2028. Men Josefine Wikström påpekar att en beräkningsmodell som ReCiPe tar hänsyn till ett bredare perspektiv av miljöpåverkan.
Men blir det inte svårt att veta vad man egentligen ska väga in? Alltså vilken modell som har egentligen ”rätt”?
– Jag tycker snarare att det är viktigt att frågan verkligen kommer upp på bordet. Förhoppningsvis leder till en diskussion där modeller utvecklas ytterligare. Det vi ju alla vill är att ta ett steg närmare en verklig helhetsbild av det hållbara byggandet, säger Josefine Wikström.
Även Emke Vrasdonk värjer sig mot att beskriva studiens resultat som en målkonflikt mellan klimatpåverkan och biodiversitet.
– Jag förstår att det kan upplevas som en konflikt. Klimat har haft stark policy- och rapporteringsfokus under lång tid, men målet är i grunden fungerande ekosystem och ett robust naturkapital.
Under seminariet där rapporten presenterades fanns en del gäster som ifrågasatte modellens metod. Anna Denell, hållbarhetschef hos Vasakronan, tycker det är märkligt att rapportförfattarna inte tillräckligt mycket värderar de irreparabla skador som uppstår av cement- och betongtillverkning.
– Se till exempel på sandtag och kalkstensbrott som är stora sår i naturen för all framtid. Trä är en förnybar råvara och skogen kan återbildas. Därför blir det i mitt tycket märkligt att enbart fokusera på påverkad areal utan att fundera på om den påverkan är för evigt eller tillfällig, medan det växer upp nya träd.
Med rätt hyggesmetoder är jag säker på att förlust av biologisk mångfald dessutom kan hållas nere, säger Anna Denell och fortsätter:
– Skogen försvinner ju inte permanent när träd avverkas. Det handlar mer om vilken skog det är man avverkar i och säkerställa att det inte är en extrem värdefull skog.
Kommer ni på Vasakronan tänka annorlunda efter denna studie?
– Nej, vi tycker att det är intressant med nya infallsvinklar men har redan studerat och diskuterat frågan om markanvändning och skogsbruksmetoder internt. För oss är det viktiga att hushålla mer med allt material och hitta trävaror som kommer från ett hållbart skogsbruk.
Susanne Rudenstam, kanslichef för Sveriges träbyggnadskansli, tycker det är bra att rapporten lyfter olika perspektiv.
– Men det finns en komplexitet i hur man viktar och beräknar. Man måste till exempel ta hänsyn till ett förnybart material kontra ett som är ändligt. Man ska passa sig för förenklade slutsatser.
Tror du att studien kommer påverka planerna för träbyggandet?
– Nej det tror jag inte. Trenden med att bygga i trä fortsätter framåt.
