Follow the money är ett begrepp som ofta används i samband med ekonomisk brottslighet. Kanske är det även något som kan tillämpas i stadsplanering och fastighetsutveckling – fast då med fokus på äldre i stället för kriminella individer.
För vilka är det egentligen som sitter på stora delar av cirka 18 000 miljarder kronor i finansiella tillgångar, fördelat på bankkonton, fonder och aktier? Räknar man dessutom in bostäder och fastigheter uppgår hushållens totala nettoförmögenhet till över 24 000 miljarder kronor.
[ Annons ]
Exakt vilka enorma värden som ligger hos svenskar som kommit upp i åren går inte att få fram efter att förmögenhetskatten togs bort. Sista mätningen gjorde SCB 2007. Då var det tydligt att personer över 65 år satt på förmögenheter klart större än andra åldersgrupper. Sedan dess har klyftan ökat i takt med högre värden på fastigheter och aktier.
Nu är detta inte särskilt märkligt. Äldre har samlat på sig pengar under livet, amorterat av på lån och har inte längre någon försörjningsbörda för barn. En person som går i pension vid 70 års ålder och som haft en relativt bra lön med hög tjänstepension har en bruttoinkomst mellan 35 000 och 45 000 i månaden. Disponibelt efter skatt blir det 25 000 till 35 000 kronor.
Vi kanske har varit lite ovana att ta tillvara den potentialen på dagtid när alla andra är på jobbet eller i skolan
[ Annons ]
Prognoserna pekar som bekant mot en allt äldre befolkning. 2040 kommer 2,3 miljoner svenskar vara 65 år och äldre enligt SCB:s befolkningsframskrivning. Den gruppen är då 26 procent av alla svenskar – i dag är siffran 20 procent.
Alla dessa fakta ligger på bordet. Men frågan är om kommuner, stadsutvecklare, handlare och fastighetsägare i så hög grad brytt sig om ”The Gray Revolution”. Intresset och engagemanget är visserligen stort när det gäller bostäder anpassade för en äldre befolkning. Men när det kommer till att se möjligheterna för den kommersiella sektorn är ”gamlingarna” en glömd grupp.
När City i Samverkan Stockholm genomförde en stor undersökning av stockholmarnas attityder till Stockholm city, ”Ett city för alla”, framkom att dagens unga äldre, ofta mellan 60 och 75 år, är både köpstarka och aktiva.
– Vi kanske har varit lite ovana att ta till vara den potentialen på dagtid när alla andra är på jobbet eller i skolan. Vi skulle till exempel kunna utveckla särskilda erbjudanden för seniorer så stadskärnan hålls levande även utanför rusningstid. Det kan ge mer jämna flöden över dygnet för butiker, caféer och kulturinstitutioner, säger Monica Bruvik, vd för City i Samverkan Stockholm
Samtidigt, påpekar hon, visade undersökningen att de som är 55 år i mångt och mycket utrycker samma önskningar som de som är 75. Det gör att målgruppen inte är så lättdefinierad när det handlar om att erbjuda nya riktade koncept.
Vi kan tillgodose fler om vi profilerar områden olika
I Ett city för alla identifierades fyra avgörande faktorer för att bättre attrahera äldre till stadskärnan: tillgänglighet med bil, trygghet, lugna miljöer och lägre prisnivå, både i city och för att ta sig dit. Kulturutbudet visade sig vara särskilt viktigt – hela 87 procent av de över 65 hade konsumerat kultur det senaste året.
– Det är puls och högt tempo i city, det tilltalar framför allt de yngre som tycker det är superhärligt. Men många äldre uppfattar vissa områden som för stressiga och söker sig till lugnare platser. Vi kan tillgodose fler om vi profilerar områden olika, så att det är tydligt vilken plats som är en lugn oas och vilken plats som har storstadspuls och shopping, säger Monica Bruvik.
Högst på önskelistan är tillgänglighet med bil. Äldre personer vill lätt kunna ta sig till stan med bil, inte helt lätt när storstäderna samtidigt vill minska biltrafiken av hållbarhetsskäl. Tillgänglig kollektivtrafik som är anpassad för äldre står annars högt upp i FN-organet WHO:s ramverk för åldersvänliga städer (Age Friendly Cities).
Lista: Så blir staden äldreanpassad
Göteborg och Uppsala är två av 1 700 städer i ett globalt nätverk som ska arbeta för att skapa Age friendly cities. FN:s organ WHO har identifierat åtta nyckelområden där insatser behövs för att göra en stad åldersvänlig:
- Uteområden och byggnader – tillgänglighet, bänkar, belysning, gångvägar.
- Transport – offentlig transport anpassad för äldre, säkra gång- och cykelvägar.
- Bostäder – rimliga kostnader, tillgänglighet, anpassningsmöjligheter.
- Socialt deltagande – möjligheter till aktiviteter, möten, kultur etcetera.
- Respekt och social inkludering – bemötas med värdighet, minskad åldersdiskriminering.
- Civilt deltagande och sysselsättning – möjligheter för äldre människors engagemang, frivilligverksamhet, arbete.
- Kommunikation och information – tillgång till information, teknik, digital inkludering.
- Samhällsstöd och vårdtjänster – hälso- och omsorgstjänster, förebyggande insatser, stöd i hemmet.
Inom bostadssektorn har man länge utvecklat koncept som seniorboenden och kollektivhus. På den kommersiella sidan har det inte hänt lika mycket.
– Så är det, vi har inga ”seniorgallerior” och det är nog svårt att få det att flyga. Det är nog smartare att identifiera och lyfta de gemensamma nämnare som kan göra city mer attraktivt för flera generationer samtidigt, säger Monica Bruvik.
Vilka hinder möter då äldre i stadsmiljön? Projektet Åldersvänliga Göteborg med målet att göra kommunen mer inkluderande och tillgänglig visade några tydliga utmaningar: brist på bänkar, byggarbeten som hindrar framkomlighet och trånga gator med höga gångflöden.
För den som rör sig långsammare kan det vara en påfrestande miljö. Lösningen är fler alternativa stråk, fler lugna platser och bättre tillgänglighetsanpassning, särskilt i gamla fastigheter.
Det här känner Fredrik von Platen, 87 år, väl till. Han var en gång generaldirektör på Boverket, där han slutade 2000. Numera engagerad i samhällsfrågor och stadsbyggnad som rör äldre.
– När jag och min fru, som var länsbostadsdirektör och länsarkitekt, gick i pension insåg vi hur illa det skulle bli för oss på 2020-talet. Vi tillsammans med jämnåriga bestämde oss för att agera och startade Karlskrona Seniorhusförening.
Föreningen har bland annat verkat för att det ska byggas fler seniorbostäder i Karlskrona. I den första bostadsrättsföreningen som byggdes bor i dag Fredrik von Platen. Hans fru lever inte längre. Fastigheten har 27 lägenheter och gemensamma lokaler
– Det är precis så som ett seniorboende ska fungera – både privata bostäder och gemensamma ytor. Ensamheten är det största problemet för riktigt gamla människor. Tack vare huset och den gemensamma lokalen känner jag mig ändå inte lika ensam. Varje morgon ligger en rikstidning på bordet där nere, så det finns alltid en anledning att gå dit. Då träffar man andra och får sällskap, säger Fredrik von Platen.
Men när han rör sig utanför bostaden ramlar han bokstavligen över många exempel på dåligt utformad stadsmiljö.
– Du går in i en park och inser efter en stund att rollatorn fastnar i gruset, det blir en svettig motionsrunda utan like. Du vill sätta dig ner och vila men hittar ingen bänk. Du vill gå in på ett café eller i en butik men inser snabbt att det är rena hinderbanan, säger Fredrik von Platen.
Han konstaterar att många samhällsplanerare och arkitekter inte fattar att det som är snyggt inte alltid är funktionellt för den äldre befolkningen.
– Hur tänker man när trappor inte har ledstänger eller när man anlägger en terrass ner mot vattnet utan räcken. Sådana miljöer upplever vi som extremt otrygga.
Det finns tyvärr rätt mycket hurtbulleri kring oss, att vi är så pigga och rörliga
Fredrik von Platen anser också att det finns en skev uppfattning om äldre människors hälsa.
– Det finns tyvärr rätt mycket hurtbulleri kring oss, att vi är så pigga och rörliga. Men även om vi sköter oss och äter nyttigt och allt det där, så gör sig åldern ändå påmind. Man får ont i lederna, blir snabbt trött och har lättare för att känna ett motstånd inför att göra saker. Då drar man sig för att gå till ställen som är obekväma.
Han förstår att stolar utan armstöd tar mindre plats och kan vara snygga.
– Men hur tänker ett café att en gammal person ska resa sig från stolen. Man måste trycka till något skrangligt bord så att det faller omkull, och så välter man kaffekoppen och kaffekannan. Vi äldre är känsliga och koketta, vi gillar inte att göra bort oss, och då hjälper det inte mycket att man har coola vita gymnastikskor på sig, säger Fredrik von Platen.
Han tycker att det är dags för alla i fastighets- och besöksnäringen att få upp ögonen för seniorernas behov.
– Vi är ju en köpstark grupp, ungefär 70 procent av oss äger vår bostad, antingen villa eller bostadsrätt. Många, även hyresgäster, sitter dessutom på gott om pengar. Men det verkar som om man i branschen fortfarande tror att alla över 80 bor på särskilt boende. I själva verket är det bara runt 3–4 procent som gör det, säger Fredrik von Platen.
Men sett ur kommunernas perspektiv är, rent krasst, de äldre faktiskt mer en belastning än en tillgång. De kräver ökad omsorg och skatteintäkterna när de slutar arbeta minskar för kommunen. När en kommun vill växa, vilket de allra flesta vill, är det knappast de äldre man vänder sig mot. Undantag finns möjligen bland en del närliggande kommuner till Stockholm, till exempel Trosa, som lockat till sig äldre människor med god ekonomi.
I kanske 15 av våra större städer finns det säkert skäl för näringslivet att se hur man kan utveckla villkoren för 50-plussare
– Det hör till undantagen. Över 90 procent av de som flyttar över en kommungräns är mellan 18 och 35 år, säger Charlotta Melander, professor i nationalekonomi som forskar om regional utveckling och fortsätter:
– Äldre finns redan över hela landet och i mina ögon finns det i de allra flesta kommuner extremt bra villkor för en 50-plussare. Man har bostad, ställen att träffas på och ett väl utvecklat föreningsliv.
De brister som gamla upplever i utbud och tillgänglighet, menar Charlotta Melander till största delen är ett storstadsfenomen.
– I kanske 15 av våra större städer kan det vara så och där finns det säkert skäl för näringslivet att se hur man kan utveckla den biten. Men i de övriga 275 kommunerna har de ju redan allt man efterfrågar, menar hon.
