I början av oktober presenterade Boverket och Energimyndigheten underlag till den kommande nationella renoveringsplanen, vars mål är att ställa om hela byggnadsbeståndet till nollutsläppsbyggnader till år 2050.
Men både politisk beslutsamhet och konkreta förslag till planen har uteblivit. Det skriver företrädare för initiativet Energirenovera Sverige, bland andra Sveriges Allmännyttas Cathrine Holgersson, Installatörsföretagens Johnny Petré och Energieffektiviseringsföreningens generalsekreterare Lotta Bångens, i en gemensam debattartikel. Nu varnar de för att Sverige riskerar missa både klimatmål och EU-krav om inte politiken agerar snabbt.
[ Annons ]
”Fastighets-, bygg- och installationssektorn står redo med lösningar och investeringar – men utan tydliga spelregler riskerar vi att tappa fart. Varje förlorat år innebär missade möjligheter, ökade kostnader och ett steg längre bort från ett hållbart och konkurrenskraftigt Sverige”, skriver de bland annat.
De undertecknade anser också att Sveriges resurser behöver användas klokare, och att långsiktiga investeringar bör prioriteras framför vad de anser vara kortsiktiga subventioner.
”I dag satsas miljarder på sänkt elskatt och tillfälliga högkostnadsskydd, medan bara en bråkdel går till energieffektivisering. Varje krona som investeras i energieffektivisering ger bestående resultat – lägre utsläpp, tryggare energisystem och stärkt konkurrenskraft för hela Sverige.”
Nu uppmanar de politiken att ge Boverket och Energimyndigheten förutsättningar att kunna skynda på arbetet med att skapa stabila spelregler som ger branschen förtroende att investera.
De efterlyser bland att ett tydligare regelverk som gör det enklare att energieffektivisera vid renoveringar, bland annat genom riktvärden och delmål för det befintliga byggnadsbeståndet. De vill också se incitament för energirenoveringsplaner som gör att fastighetsägare kan arbeta strategiskt över tid – med undantag för byggnader som senast 2028 har en plan med tidsatta åtgärder mot nollutsläpp 2050.
För att ta tillvara skalfördelar föreslår de att länsstyrelser, kommuner och näringsliv samarbetar för att identifiera gemensamma renoveringsprojekt som kan fungera som testbäddar för nya lösningar. Branschen efterlyser dessutom långsiktiga investeringsstöd som skapar trygghet bortom valperioderna.
