Det är onekligen en dramatisk bild som tecknas när Dan Jørgensen, EU:s bostadskommissionär presenterade riktlinjerna för mer Affordable housing vilket kan översättas till bostäder med rimliga kostnader.
På en konferens i Köpenhamn om Europas bostadskris talade han om att 47 miljoner EU-medborgare inte har råd att värma upp sina hem, att var fjärde person i åldern 15–29 år är trångbodd och att en miljon människor är hemlösa. ” I hela Europa finns det en känsla av övergivenhet bland våra mest utsatta medborgare”, sade Dan Jørgensen.
[ Annons ]
Men om man ser bakom retoriken är förstås den stora frågan vad som till sist landar i konkreta förslag som alla länder i unionen kan enas om. Den europeiska bostadsmarknaden är inte enhetlig på något sätt där det i vissa länder, till exempel Bulgarien, är få som hyr en bostad. Andra som Sverige och Tyskland har en rätt stor hyresmarknad och reglering av något slag. Dessutom finns i många länder parallella hyresmarknader med både subventionerade sociala bostäder och bostäder med det vi skulle kalla marknadshyror.
– Det är en problematik som EU-kommissionen är väl medveten om och som också gör det svårt att hitta lösningar som är generella. Vår bild är att flera av förslagen som finns på bordet i praktiken tar avstamp i utmaningar som präglar situationen i framför allt Sydeuropa och som är svårare att applicera i en svensk kontext, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastighetsägarna.
Men Ursula van der Lyen och Dan Jørgensen har sett sig nödgade att lyfta bostadsfrågan eftersom det i många europeiska länder råder svår bostadsbrist och inte minst en utbredd korttidsuthyrning ( Airbnb med fler) som driver upp hyror och gör det svårt inte minst för unga att hitta en permanent bostad.
[ Annons ]
För svensk del kommer det mest intressanta vara hur olika investeringsmedel kan frigöras för byggande och renovering, samt hur förändringen av statsstödsreglerna faller ut. De har hittills varit centrala för att säkra jämlika villkor för privata bostadsföretag och allmännyttan, som att det inte kan utgå subventioner till alllmännyttan för att bygga lägenheter med lägre hyra.
Nu aviserar Dan Jørgensen att man ska se över reglerna för statligt stöd till bostadsprojekt och att han kommer att samarbeta med kommissionens vice ordförande Terese Ribera, för att genomföra detta.
– Vi har inte sett något utkast ännu, men har varit tydliga med att förändringar inte får kullkasta vad som uppnåtts med allbolagen. Fortsatt konkurrensneutralitet är oerhört viktig för att säkra nödvändiga investeringar framöver och här uppskattar vi förstås den breda enighet som råder bland hyresmarknadens parter och SKR, säger Martin Lindvall.
I samtal med representanter från EU-kommissionen är hans bild att det man vill är att erbjuda en större flexibilitet för medlemsstaterna vad gäller statsstöd utan att mer specifikt gå in på detaljer.
– Nu har Ursula von der Leyen forcerat arbetet och detaljer i olika förslag avslöjas inom kort. Vi hoppas naturligtvis att svenska regeringar, oavsett konstellation, hanterar den ökade flexibilitet som erbjuds på ett klokt sätt. Men vi ser naturligtvis risker och gör vårt bästa för att felsteg ska undvikas, säger Martin Lindvall.
Fastighetstidningen återkommer i detta när mer information finns.
I korthet det som EU:s bostadskommissioner aviserade:
Man vill göra det lättare för medlemsstater, städer och regioner att rikta mer egna och EU-gemensamma medel till prisvärda bostäder.
EU vill göra det enklare för medlemsstater och regioner att använda EU-medel för bostäder i nästa långtidsbudget.
Bekämpa ekonomisk spekulation i bostäder och främja långsiktigt socialt ansvarsfulla investeringar.
Samarbete med Europeiska investeringsbanken (EIB) och nationella utvecklingsbanker för att öka resurser till sociala bostäder, studentboenden och hållbara hem.
Ändra i lagstiftning om korttidsuthyrning (t.ex. Airbnb), för att stötta städer och regioner som pressas av turistboenden.
