Som redan aviserat höjs bostadsbidragen från 1 januari 2026. Det genom att höja det som kallas bostadskostnadsgränserna för barnfamiljer, alltså nivån för hur hög hyran kan vara för att bidrag ska utgå. Hyreshöjningarna har ökat de senaste åren och 2024 var det de största hyreshöjningarna på 30 år. Men de övre bostadskostnadsgränserna i bostadsbidraget har inte höjts sedan 1997.
Det har också lett till att en allt större andel barnhushåll, 69 procent, har en hyra över gränsen. År 1997 var det bara 15 procent barnhushåll över gränsen.
[ Annons ]
Att så många hamnat över gränsen är också, enligt finansminister Elisabeth Svantesson, skälet till att den övre gränsen för bidragsgrundande bostadskostnader höjs med 1 500 kronor per månad för familjer med ett barn och 2 000 kronor per månad för familjer med två eller flera barn. Beloppsgränsen ska därmed vara 6 800 kronor per månad för familjer med ett barn, 7 900 kronor per månad för familjer med två barn och 8 600 kronor per månad för familjer med tre eller flera barn.
De som berörs är till största delen hushåll som redan har bostadsbidrag. Regeringen räknar dock med att något fler barnhushåll kan bli berättigade till bostadsbidrag än i dag, men dessa får maximalt ett sammanlagt belopp som motsvarar höjningen. Enligt beräkningar skulle det kunna röra sig om cirka 21 000 hushåll, men siffran är osäker.
Den ökande kostnaden för staten blir cirka 655 miljoner kronor för denna reform. Eftersom bostadstillägget samordnas med bostadsbidraget skulle detta i sin tur leda till något minskat bostadstillägg. Anslagen för bostadstillägg beräknas minska med 16 miljoner kronor.
[ Annons ]
Det tillfälliga bostadstillägget till barnfamiljer togs bort i juni 2025, Bidraget infördes under pandemin för att kompensera för höga levnadskostnader och sänktes sedan gradvis i nivå. Det trappades ner från 40 procent till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget vid årsskiftet 2024–2025
– Om man ska jämföra med det här tillfälliga bidraget som fanns så är det ju fortfarande en nettoförlust. Det här är inte lika bra som det blev med det. Men å andra sidan var det ju tillfälligt, säger Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, i en kommentar.
Marie Linder, förbundsordförande, Hyresgästföreningen, tycker det är positivt att regeringen permanent höjer bostadsbidraget
– Det innebär ett välkommet tillskott. Men höjningen är bara en del av vad som skulle behövas. Staten lägger miljarder på de som äger sitt boende men satsningarna på hyresgästerna halkar efter. säger Marie Linder, förbundsordförande, Hyresgästföreningen.
I budgeten för nästa år utlovas även en höjning av anslagen till hemlöshet.
– Ibland hör jag att de hemlösa själv valt att leva så, dumt. Jag ser 70–90 åriga damer som sitter på pendeln som inte har någonstans att bo, så ska det inte vara, sade Elisabeth Svantesson under pressträffen när budgeten presenterades.
Anslaget, som går till kommunernas arbete med Bostad först kommer att höjas med 70 miljoner kronor 2026 för förstärkt och förlängd strategi mot hemlöshet. Anslaget beräknas öka med 150 miljoner kronor per år från 2027 till 2031 för samma ändamål. Tillsammans med tidigare beslutade medel uppgår satsningen till 150 miljoner kronor per år 2026 till och med 2031.
Det säkerhetspolitiska läget och bristen på skyddsrum syns även det i budgeten – 69 miljoner avsätts (i en omfördelning) under 2026 till upprustning av skyddsrum och införande av fler skyddade utrymmen För 2027 är det 200 miljoner från 2028 beräknas 400 miljoner kronor omfördelas till skyddsrum.
– Det är positivt att upprustning och modernisering av skyddsrum nu prioriteras och att ny lagstiftning aviseras, vilket bidrar till ökad tydlighet inte minst i ansvarsfördelningen. Det framstår dock som mindre ändamålsenligt att flytta kontrollansvaret från MSB till länsstyrelserna, då nyttan med en sådan förändring är svår att se. Förslaget riskerar dessutom att försämra förutsättningarna för fastighetsägare med skyddsrum genom ökade kostnader, varför finansieringsmodellen också behöver ses över och anpassas, säger Anna Thureson, näringspolitisk expert hos Fastighetsägarna.
Rot-avdraget som höjdes från 30 till 50 procent under 2025 återgår till den tidigare nivån. Det ogillas av Byggföretagen
– Rot-avdraget stöttar lokalt företagande och motverkar svartarbete. Under sommarmånaderna skapade 500 000 godkända rot-avdrag renoveringsfeber i hela landet och konkurserna sjönk bland småföretagen. Nu dämpas den aktiviteten i en redan pressad bransch, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Byggföretagen.
Men på Byggnads sörjer man inte de minskade avdraget
– Vi sa tidigt att ett höjt rot-avdrag inte skulle ge någon större effekt på arbetslösheten, och tiden har gett oss rätt. Arbetslösheten i vår A-kassa ökade till och med något i juli, efter att avdraget höjts. Vi ser hur unga inte kommer ut på lärlingsplatser och yrkesarbetare med decennier av kompetens tvingas söka sig till andra branscher. Regeringens passivitet kommer att leda till en enorm kompetensbrist när konjunkturen vänder och vi ska bygga i kapp allt vi missat, säger Kim Söderström, Byggnads förbundsordförande.
