Det är den näst största höjningen av fjärrvärmepriset på tre decennier. Men även om de procentuellt stora höjningarna präglar årets fjärrvärmerapport från Nils Holgersson är det något annat som sticker ut än mer.
Det är svårt att förbise att ett enskilt bolag har de tio fjärrvärmenät med högst prisnivå i Sverige – Solör Bioenergi.
Genomgående i rapporteringen från de orter där Solör, eller andra bolag, kraftigt skruvat upp sina priser är bristen på transparens i prissättningen. Men det vill Energimarknadsinspektionen (Ei) sätta stopp för.
[ Annons ]
– Det kommer det nya lagar och regler från EUs energieffektivitetsdirektiv som handlar om att fjärrvärmeföretagen ska informera kunderna vid en prisändring på ett transparent och begriplig sätt. Alltså så ska kunden förstå vad som motiverar prishöjningen , säger Johan Nilsson på Ei.
Man ska inte bara kunna gömma sig och säga att bränslepriset har gått upp
Han är projektledare för regeringsuppdraget om förstärkt kundskydd på fjärrvärmemarknaden, och säger att myndighetens tillsyn ger vid handen att informationen till kunderna skiftar väldigt mycket mellan de olika fjärrvärmeföretagen.
– Nu utreder vi exempelvis om fjärrvärmeföretagen ska presentera de fem största kostnaderna så att kunden förstår exakt vad det är för någonting som har föranlett prisförändringar. Man ska inte bara kunna gömma sig och säga att bränslepriset har gått upp, utan verkligen kunna specificera vad som har hänt.
Sedan tidigare är det känt att Ei diskuterat förslag med branschen om att förhandlingsskyldigheten tas bort och att Fjärrvärmenämnden läggs ner. Den saknar funktion, menar man, då det sällan eller aldrig leder till någon överenskommelse. Några gånger leder det till vidare samtal, men det finns ingenting tvingande som gör att parterna kommer överens i en förhandlingssituation.
Energimyndigheten har i sin utvärdering av Fjärrvärmenämnden också föreslagit att nämnden kan läggas ner i sin nuvarande form.
– Vad vi utreder nu är om man skulle kunna ersätta Fjärrvärmenämnden med en tvistlösningsfunktion utanför domstol.
I EU:s energieffektiviseringsdirektiv finns krav på att alla medlemsländer ska ha en tvistelösningsfunktion för energi, och där ska alla kunder kunna få ärenden prövade. Regeringen har ett förslag på genomförande av energieffektiviseringsdirektivet ute på remiss för tillfället där Ei kommer lämna remissvar. Det är ett krav att det ska implementeras.
Johan Nilsson jämför med Allmänna Reklamationsnämnden (ARN) som konsumenter kan vända sig till. Men i EU-direktivet står det uttryckligen att det är för alla kunder, även företag.
– Då räcker inte riktigt Allmänna Reklamationsnämnden till. Vi har i två utredningar föreslagit att frågan ska utredas särskilt då tvistlösningen gäller el, värme, kyl och gas. Det behövs ett samlat grepp så att funktionen blir enhetlig för alla energislag. Vi får se om Regeringen ger Ei eller någon annan myndighet i uppdrag att utreda hur en sådan tvistelösningsfunktion ska kunna implementeras och utformas i Sverige.
I ett första steg ser Ei att transparensen behöver öka på fjärrvärmemarknaden. Därför anser de att förslaget om en transparensplattform är viktig för att få insyn i fjärrvärmeföretagens verksamhet och ekonomi.
– Ser vi över tid att det inte är tillräckligt kan vi behöva se över om prisändringar och förändrade avtalsvillkor ska kunna prövas i den här tvistelösningsfunktionen, säger Johan Nilsson.
Men för att det ska vara möjligt behövs någon typ av regeländring i fjärrvärmelagen.
–I energieffektiviseringsdirektivet står det att avtalsvillkor ska vara skäliga och nån sådan skrivning finns inte i dag i fjärrvärmelagen. Vad som sedan avses med skäligt är något som sedan får avgöras i tvistlösningsfunktionen eller Ei:s tillsyn. I remissen från Regeringen har man valt att inte lyfta in skälighet i fjärrvärmelagen. Vi får se vilka remissynpunkter som regeringen får på den frågan, säger Johan Nilsson.
Fjärrvärmens tre i topp ser ut som följer i årets Nils Holgerssonrapport:
- Älvdalen Solör Bioenergi 1625 kr/Mwh
- Härryda Solör Bioenergi 1622 kr/Mwh
- Nora Solör Bioenergi 1606 kr/Mwh
Det är mer än dubbelt så mycket som Luleå med 698 kr/MWh som har lägst pris.
Tittar man på fjärrvärmens pristopp handlar det ofta om mindre, glesbefolkade kommuner och relativt nya fjärrvärmeaktörer. Här finns också aktörer som Adven och Nevel – aktörer som relativt nyligen etablerat sig på den svenska marknaden.
Men det är Solör som absolut dominerar toppen. Solör är en av Sveriges största fjärrvärmeaktörer och äger nät i 39 kommuner. Av dessa är 26 bland de allra dyraste i landet.
De bör givetvis själva besvara frågan hur det kan komma sig. Från bolagets håll är man dock sparsam med uttalanden i media när det handlar om prissättning.
”Jag tycker vi kommenterat detta tillräckligt tydligt redan tidigare.” låter bolagets vd Anders Pettersson hälsa i ett mejlsvar.
Fastighetstidningen fick dock en intervju i november förra året. Anders Pettersson sa då att Solör ”inte kan agera krockkudde för kunderna”. Han syftade då främst på hur enorma prisökningar på biobränsle belastat branschen. Också på att just Solör driver små nät där det är långt mellan kunderna.
– Det är väldigt svårt att jämföra olika fjärrvärmeanläggningar med varandra. Priset beror helt och hållet på vad man väljer för bränslen, där vi är till 100 procent biobränslebaserade och eldar inga sopor, sade Anders Pettersson.
Men vi menar att den enorma prisskillnaden är omotiverad
Anders G Johansson, näringspolitisk chef vid Fastighetsägarna GFR, konstaterar att det visserligen är svårt att göra jämförelser mellan fjärrvärmenät. Men när han jämför Härryda, näst dyrast i landet, med intilliggande Stenungssund köper han inte att det är dubbelt så dyrt.
Stenungssund åtnjuter förvisso tillgång till billig spillvärme, vilket saknas i Härryda.
– Men vi menar att den enorma prisskillnaden är omotiverad, säger Anders G Johansson.
Prisutvecklingen i Härryda har varit dramatisk. Mellan 2020 och 2025 har priset ökat med 71,8 procent. Den genomsnittliga prisökningen i Sverige under samma period var 39,5 procent, medan KPI ökade med 24,6 procent.
Anders G Johansson menar att det är en utveckling som riskerar att underminera fjärrvärmens roll som en hållbar och kostnadseffektiv uppvärmningsform. När fjärrvärme blir dyrare än el eller värmepumpar, ökar incitamenten för fastighetsägare att koppla bort sig från fjärrvärmenätet.
– Om de mest betalningsstarka kunderna lämnar fjärrvärmen, riskerar kostnaderna för de kvarvarande att öka ytterligare. Det är en negativ spiral som hotar både hushållens ekonomi och fjärrvärmens långsiktiga konkurrenskraft, säger Anders G Johansson.
Det är en utveckling som är en realitet i Nora, tredje dyrast i landet. Här har exempelvis kommunala Norabostäder installerat värmepumpar som ett komplement för att minska fjärrvärmeförbrukningen. I samband med reportaget Höga taxor riskerar utarma små orter intervjuades Noras socialdemokratiske kommunalråd Mikael Wahlberg. Han sa då att han hade för avsikt att ta ett allvarligt samtal med Solör om de accelererande fjärrvärmepriserna.
Då tycker jag att det finns anledning att ifrågasätta deras inköpskanaler
I Nora delar Socialdemokraterna och Moderaterna på posten som kommunstyrelsens ordförande. Därför blir det nu Dan Pierre (M) som svarar på hur samtalet gick. Både han och Mikael Wahlberg intygar om att de är fullständigt eniga i denna fråga.
– Du pratar nu med en oerhört frustrerad moderat som konstaterar att vi tyvärr gjort oss beroende av ett företag för leverans av fjärrvärme. Jag inser att det är spelregler kring detta som är svåra att komma runt. Det vi kan göra är att sätta tryck på Solör genom vårt kommunala fastighetsbolag, säger Dan Pierre.
Där begärde man medling i Fjärrvärmenämnden. Dock utan framgång. Solör höjde i år åter priserna.
– De bedyrar att de inte förmår sätta andra priser på grund av sin småskalighet och ökade råvarupriser.
En förklaring Dan Pierre inte helt köper.
– Då tycker jag att det finns anledning att ifrågasätta deras inköpskanaler. Nä, det handlar nog mer om ägardirektiv här.
Sett i ljuset av kommunens tillväxtstrategi menar Dan Pierre att det är en problematisk utveckling när både nuvarande och presumtiva fastighetsägare möts av hinder i form av allt högre driftskostnader.
– Men jag hoppas att rikspolitiken också kan göra sitt för att den här typen av avgiftssprång inte ska gå att genomföra på en marknad.
Dan Pierre har inte svaret på vad regeringen bör göra. Men någon form av tak för fjärrvärmepriset anser han ändå är rimligt.
I juni anmälde Fastighetsägarna i Skaraborg Solör bioenergi till Energimarknadsinspektionen eftersom man ansåg att det var för orimliga prisökningar och en bristande transparens. Då det inte gav någon utdelning valde man att göra anmälan även till Konkurrensverket.
Tidigare anmälningar har lagts ner. Men Alma Ohlin, näringspolitiskt ansvarig Fastighetsägarna GFR, väljer ändå att tro på resultat denna gång.
– Det har hänt en hel del i fjärrvärmefrågan det senaste halvåret. Så det är dags för dem att ta frågan på allvar nu.
När Fastighetstidningen får tag på Alma Ohlin har hon just klivit ut från en prisdialog. Men denna gång med Vänerenergi i Mariestad.
– De kommunala bolagen är trots allt ganska medvetna om situationen och att hålla nere sina priser. De är transparenta och öppna för att föra en dialog.
Hon jämför med de samtal hon haft med Solör.
– Då är det snarare att de bara ger oss information om vad som kommer att gälla. Någon dialog är det knappast, och framför allt saknar vi helt transparens från deras sida, säger Alma Ohlin.
Men om det blir som Johan Nilsson på Ei antyder kan det alltså bli ändring på det senare.
