Den 22 september kommer regeringen att presentera hela budgetpropositionen för 2026. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M) finns det 80 miljarder kronor i reformutrymme.
Det är i en debattartikel i Aftonbladet som Regeringen och Sverigedemokraterna nu utlovar att en del av detta reformutrymme kommer att vara en höjning av bostadsbidraget, riktat mot ekonomiskt utsatta barnfamiljer med höga boendekostnader.
Det kan för familjer med ett barn innebära som mest 800 kronor mer i plånboken per månad. Har man två eller flera barn innebär det som mest 1 000 kronor per månad. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2026.
– Regeringens förslag om att förbättra bostadsbidraget är naturligtvis välkommet. Vi har vid flera tillfällen lyft behovet av detta och även uppvaktat regeringen för att få till stånd en förändring. Vi hade önskat att förändringen var större, men det är ett steg i rätt riktning och förtjänar naturligtvis att uppmärksammas som ett sådant, säger Martin Lindvall samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna.
Detta är en fråga där Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen länga varit tämligen överens.
– Det här är en fråga vi drivit väldigt länge då bostadsbidraget halkat efter hyresutvecklingen. Därför är det väldigt goda nyheter, speciellt i en tid då många barnfamiljer måste kämpa för att få ekonomin att gå runt. Detta kommer vara ett nödvändigt tillskott för många barnfamiljer, säger Marie Linder, förbundsordförande på Hyresgästföreningen.
I debattartikeln konstateras att, trots hög inflation och högre hyror, har den övre gränsen för den bostadskostnad som bostadsbidraget beräknas utifrån inte höjts sedan år 1997. Därför höjs nu också bostadskostnadsgränsen i bostadsbidraget.
Bra men senfärdigt, anser Martin Lindvall.
– Gapet mellan prisutvecklingen på bostadsmarknaden å ena sidan och bostadsbidragens storlek och de gränsvärden det baseras på å den andra har blivit ohållbart. Som regeringen själv påpekar används fortfarande gränsvärden från det förra årtusendet. Här borde denna eller tidigare regeringar agerat tidigare och man behöver därtill säkerställa någon form av uppräkning så att vi undviker att hamna i samma situation igen, säger Martin Lindvall
En ytterligare reform som nämns, som dock har meddelats tidigare, är att beräkningen av bostadsbidraget nu görs om. I stället för att utgå från en uppskattad inkomst för helåret blir det en månadsvisberäkning. På så vis undviks problem med återbetalningskrav om inkomsten ökar. Regeringens syfte är också att minska risken för fusk.
– Ett sådant uppdrag ligger redan hos Försäkringskassan och här hoppas vi väl snarast på att systemet snabbt kommer på plats. Det är nödvändigt för att färre hushåll ska drabbas av betungande återbetalningskrav och att fler hushåll ska våga ansöka om bostadsbidrag, säger Martin Lindvall.
Även om han gläds åt beskedet hoppas Martin Lindvall alltså att förändringen hade varit större.
– Någon förändring av vilka som kan beviljas bostadsbidrag finns inte med i regeringens förslag. Det beklagar vi. För att bostadsbidraget ska fungera bättre som ett bostadspolitiskt verktyg bör det vara möjligt att söka för alla vuxna, inte bara barnfamiljer och personer under 29 år, säger Martin Lindvall.

