Det är med anledning att det är 100 dagar kvar till genomförandet av den största reformen av bygglovsreglerna på över 15 år, det senare enligt bostadsministern, som Andreas Carlson (KD) skriver på Aftonbladet debatt.
Det handlar bland annat om att kunna uppföra tillbyggnader upp till 30 kvadratmeter bygglovsfritt, att kunna genomföra en fasadändring som att flytta en dörr, sätta in ett fönster eller byta färg på sitt hus utan det generella kravet på bygglov.
[ Annons ]
Mestadels handlar det om förenklingar för småhusägaren. Men Andreas Carlson menar att det även kommer att gynna större aktörer. Han skriver:
Det minskar det administrativa krånglet för den som ska bygga och gör det billigare eftersom man slipper betala avgift till byggnadsnämnden. Det avlastar också administrationen i kommunen, vilket i sin tur frigör resurser till mer komplexa prövningar. Antalet lovärenden bedöms minska med upp till 40 procent – en förändring som kan korta kvarvarande lovprocesser avsevärt.
Han får medhåll av initiativet Bygg i Tids ordförande Nancy Mattsson.
[ Annons ]
– Det är en bra reform eftersom det över tid lagts till lager på lager av tillägg och undantag vilket lett till en snårig materia att ta sig igenom. Men kanske egentligen mer snårigt för myndighetsutövarna som jobbar med lagen. För vanligt folk har det trots allt funnits bra vägledningar så att men vet vad man får lov att göra. Men det finns absolut en poäng av att städa upp i regelverken, vilket man gjort med denna reform, säger Nancy Mattsson.
Men någon himlastormande förändring av vad man får och inte får bygga är det inte, enligt Nancy Mattsson.
– Man måste fortsatt hålla sig på rätt avstånd från grannen och till rätt mått i det man bygger. Gör man inte det blir det ändå lovpliktigt. Men inom ramen för reglerna, får den enskilde definitivt större beslutandemöjlighet.
Men Nancy Mattsson tror att de allra flesta kommer att ta sitt ansvar och hålla sig till regelverket – annat blir för kostsamt för den enskilde. Och tror hon, liksom bostadsministern, att det kan leda till en rejäl tidsbesparing för kommunernas bygghandläggare.
– Förhoppningsvis behöver de inte ägna en massa tid åt att granska altandäck och friggebodar där man kan komma överens med grannen. I stället kan man fokusera på de stora samhällsbyggnads- och stadsutvecklingsprojekten, säger Nancy Mattsson.
Nästa vecka är hon med och presenterar Ledtidsindex, den årliga kartläggningen av detaljplane- och bygglovsprocesserna hos landets kommuner. I kort sammanfattning kan hon konstatera att långa handläggningstider generellt är ett stort problem.
– Men det finns också kommuner som utmärker sig positivt. Inte minst visar deras förbättrade resultat att det inte bara handlar om regelverk, utan främst om hur man följer upp processeffektivitet och jobbar aktivt med frågorna på alla nivåer, säger Nancy Mattsson.
En nyhet för i år är att man fokuserat på de så kallade planköerna. Kön innan kön, om man så vill.
– Det är inte sällan att kommunen har en översiktsplan och ger grönt ljus för att starta ett planärende. Men så hamnar ärendet ändå i en lång kö i väntan på handläggning, säger Nancy Mattson.
Hon kan också avslöja att årets undersökning visar på väldigt stora kostnader kopplade till att ta fram en ny detaljplan.
– Hur kostnaderna för planläggningen dragit iväg, är till skillnad mot snåriga bygglovsregler, något som få kommuner förstått.
