I dag äger sju av tio pensionärer sitt boende, och de flesta bor i villa. Även om en majoritet av dem, 58 procent, kan tänka sig att flytta, är pensionärer den grupp som flyttar allra minst. Det är först vid omkring 85 års ålder som flyttarna ökar, ofta på grund av att det inte längre är praktiskt möjligt att bo kvar i den nuvarande bostaden.
Det visar den nya rapporten Fast i flyttkedjan som tagits fram av LF Fastighetsförmedling.
[ Annons ]
– Svenskarna lever allt längre och blir allt friskare. Många äldre vill flytta till ett boende som passar för en aktiv pensionärstillvaro, med mindre arbetsbörda för hus och trädgård, mindre boyta och utan trösklar och trappor. Men bristen på attraktiva boenden i kombination med ekonomiska inlåsningseffekter gör det svårt att flytta, säger Marcus Svanberg, vd på LF Fastighetsförmedling.
Samtidigt visar rapporten att landets kommuner har svårt att möta behovet. Hela åtta av tio kommuner har brist på senioranpassade bostäder, vilket innebär att många tvingas bo kvar i ett boende som inte längre passar dem. I 20 procent av kommunerna finns inte en enda seniorbostad och 36 procent av kommunerna saknar helt trygghetsbostäder.
– Självklart har regeringen ett stort ansvar, och knappt två av tio svenskar ger godkänt till regeringens bostadspolitik för äldre. Men det är även stor skillnad på i hur hög grad landets kommuner skapar goda förutsättningar för de äldre som vill och behöver flytta till ett boende som passar dem bättre, säger Marcus Svanberg, som nu efterfrågar en ny bostadspolitik för Sveriges pensionärer.
Han påpekar också att det inte bara påverkar äldre som vill byta bostad, utan också är avgörande för rörligheten på hela bostadsmarknaden.
[ Annons ]
– Om ett äldre par får möjlighet att flytta från villan till något mindre som passar dem bättre kan en barnfamilj köpa deras villa och lämna sin lägenhet. Barnfamiljens lägenhet blir då den första gemensamma lägenheten för ett ungt par, som i sin tur lämnar sina ettor där två ungdomar som saknat eget boende kan flytta in.
