Inom fem år behöver fastighetsbolagen rekrytera 12 000 nya medarbetare för att klara sina behov. Det visar den branschenkät som FU, Fastighetsbranschens Utbildningsnämnd, publicerar senare denna vecka.
När FU gjorde motsvarande mätning år 2023 var motsvarande siffra 10 000. En rejäl ökning av kompetensbehovet på kort tid med andra ord.
[ Annons ]
Om man bryter ner det på branschens olika yrkesgrupper är behovet av fastighetstekniker störst (ca 3 500 stycken), tätt följt av fastighetsskötare (ca 3 200 stycken) och sen ett steg ner till behovet av fastighetsförvaltare (ca 1 500 stycken).
En tydlig tendens i FUs undersökning är att det inte längre är bolagens expansion som ligger bakom behovet av ny arbetskraft. Går man tillbaka till 2019 angav 36 procent av bolagen att tillväxt skapade behovet av nyrekrytering, i dag är motsvarande siffra betydligt lägre, nu bara 17 procent.
– Men den absoluta huvudanledningen till det stora rekryteringsbehovet är ersättningsrekryteringar, som exempelvis pensionsavgångar. Det är hela 76 procent som angett det som orsak, säger Carina Lundström, expert kompetensförsörjning på FU.
[ Annons ]
FUs rapport slår hål på bilden av fastighetsbranschen som jämställd. Det är en bild som framförallt byggt på stiftelsen Allbrights data över jämställdhet i börsbolagens ledningar. Men när FU kartlagt den betydligt bredare basen av arbetstagare (FU granskar i sin undersökning de största yrkesrollerna i branschen – inte exempelvis vd:ar, kommunikatörer etc) så är det en tydlig dominans av män. Hela tre fjärdedelar av branschens anställda är män. Allra mest gäller det fastighetstekniker där bara sju procenten är kvinnor.
– Där har vi lite att göra. Fast å andra sidan kan man se det som att det finns en enorm potential för rekrytering om vi lyckas vända bilden, säger Therese Malmgren, utvecklingsledare på FU.
Men än så länge speglas fastighetsbranschens bristande jämställdhet också i vilka som söker sig till de olika utbildningarna. Problemet kommer alltså inte att lösa sig av sig självt över tid.
På den ljusa sidan är att de tillfrågade generellt upplever det som allt lättare ett rekrytera medarbetare med rätt kompetens. Men många ser fortfarande hinder. En tydlig tendens i årets undersökning från FU är att många bolag (nästan 20 procent av de som haft svårt att hitta rätt kompetens) konstaterar att man inte kunnat tillsätta alla tjänster i företaget den senaste tiden. Oroväckande är också att flera (28 procent) upplever att man tvingats sänka kompetenskraven på grund av att det varit svårt att rekrytera personal.
Om det ska räknas som ett plus eller minus beror på om man är arbetstagare eller -givare, men 30 procent anger att man tvingats höja lönerna som följd.
Tydligt är att merparten av den rekrytering som sker är från andra bolag i branschen. Men om man kikar på den nödvändiga påfyllningen av nya talanger så är yrkeshögskolan fastighetsbranschens viktigaste utbildningsväg.
När FU frågat vilka kompetenser de befintliga medarbetarna främst behöva utveckla inom de närmaste två åren är svaret tydligt, och kanske inte helt överraskande. Kompetens inom energieffektivisering och avancerade IT-kunskaper är i topp. Tydligt också att man ser luckor inom AI och IT-säkerhet.
Där menar Therese Malmgren att YH-utbildningarna har en god förmåga att täcka upp ändrade behov av ny kompetens.
– I ledningsgruppen för YH-utbildningen sitter representanter för branschen som snabbt kan tala om vad man behöver kunna.
Här intill kan du läsa om hur Kim Leijon på yrkeshögskolan John Ericsson Institutet betonar hur yrkesrollen hela tiden förändras och att utbildningen måste följa med den.
De stora kompetensbehoven handlar mycket om att klara nya EU-direktiv.
Vad som inte verkar vara prioriterat är kunskap om yttre skötsel och om andra kulturer.
– Men det måste inte betyda att det inte är en viktig fråga för fastighetsbolagen. Utan bara att man inte ser det som ett prioriterat område för vidareutbildning. Man kan ju vara bra och redan ha tillräcklig kompetens, säger Carina Lundström.
– En annan sak är att det är områden där det inte tillkommit en massa nya regelverk, på det sätt som det gjort inom exempelvis energi- och hållbarhetsområdet. De stora kompetensbehoven där handlar nog mycket om att klara nya EU-direktiv, säger Therese Malmgren.
Så hur bidrar då branschen själv för att öka sin attraktivitet? Carina Lundström menar att en viktig sak är att allt fler tar emot praktikanter. Hela 70 procent av bolagen anger att man har tagit emot praktikanter under 2024.
– Glädjande är också att så många, hela 40 procent tar emot prao-elever från grundskolan. Det är enormt viktigt om man vill arbeta långsiktigt med sin kompetensförsörjning. Då är praon ett utmärkt sätt att så ett frö hos ungdomar, säger Carina Lundström.
För det är som gymnasieläraren Jonas Gunnarsson konstaterar: ”Det finns en brist på kännedom om vad de olika yrkesrollerna inom fastighetsbranschen innebär.” (Läs intervjun med honom här).
Ett annat problem är att unga ofta associerar karriär i fastighetsbranschen med att bli mäklare.
Något som Tommy Bergqvist på Karlstads Universitet kan konstatera. Här kan du läsa om hur många av hans studenter börjar med målbilden att bli mäklare, men efter att ha läst fastighetsekonomi en tid inser att de har betydligt fler möjligheter.
Det är en utmaning att marknadsföra utbildningarna men också för hela branschen att göra sig attraktiv.
Med ganska enkel matematik kan Carina Lundström och Therese Malmgren konsterara att branschens rekryteringsbehov inte kommer att täckas med nuvarande av leverans från utbildningssystemet. Det finns i runda slängar 2 000 utbildningsplatser med fastighetsinriktning – från gymnasieutbildningar till högskola. Knappt hälften av utbildningarna sker inom yrkeshögskolan.
Det krävs ingen större kompetens inom matematik för att räkna ut att det sett över en 5-årsperiod då saknas 2 000 nyutbildade med branschkompetens.
– Så detta kommer bli vårt medskick till myndigheterna, säger Carina Lundström.
Tilldelning av utbildningsplatser sker såklart i konkurrens med andra branscher. Men undersökningarna från FU brukar ha stor inverkan när Myndigheten för Yrkeshögskolan ska bevilja YH-utbildningar runt om i landet. Skolverket använder också siffrorna för att dimensionera mängden utbildningsplatser på gymnasieskolor och vuxenutbildningar.
En annan fråga är om platserna fylls med elever.
– Det har blivit allt lättare att fylla platserna. Men det är en utmaning, dels att marknadsföra utbildningarna men också för hela branschen att göra sig attraktiv, säger Therese Malmgren.
