Det är rejäla ambitionssänkningar i tre av unionens centrala hållbarhetslagar när EU-kommissionen nu presenterat de så kallade Omnibusförslagen. Syftet har varit att förenkla unionens hållbarhetsregelverk för att minska företagens administrativa bördor och stärka den ekonomiska konkurrenskraften i EU.
Det har varit en kontroversiell fråga. Vissa medlemsländer och företag har förespråkat kraftiga lättnader, andra har varnat för att det kan urholka både klimat- och människorättsarbetet.
De regelverk som nu berörs är EU-taxonomin, CSRD och due diligence-lagen. För att förenklingslagarna ska antas behöver rådet (medlemsstaterna) och parlamentet vara överens.
Tydligast är att färre företag kommer att omfattas av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) – cirka 80 procent av företagen tas bort från rapporteringskraven.
I Sverige har hållbarhetsansvariga på flera stora fastighetsbolag arbetat med att implementera CSRD i hållbarhetsredovisningen. Vad det nu verkar har detta arbete skett i onödan.
Som kommissionen har formulerat rapporteringskraven ska det endast gälla stora företag med fler än 1 000 anställda och antingen en omsättning över 50 miljoner euro eller en balansomslutning (tillgångar) över 25 miljoner euro).
Allt är inte helt klart, men det mesta lutar åt att inget eller få svenska bolag träffas av redovisningskravet om förslaget håller genom hela EU:s beslutsmaskineri. Möjligen att något bolag behöver redovisa på koncernnivå, eller att man på grund av att bolaget har över 1 000 anställda totalt inom EU.

Det kommer fortfarande finnas möjlighet att göra en frivillig redovisning enligt CSRD.
Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, konstaterar att en hel del analysarbete återstår att göra inom Fastighetsbranschens hållbarhetsråd.
– Just nu sitter troligen hela hållbarhetsverige och läser och försöker förstå handlingarna från kommissionen.
Rikard Silverfur tror att dagens besked från kommissionen kommer att få blandat mottagande i fastighetsbranschen.
– Många ville nog ha lättnader i rapporteringsbördan, men inte att fler skulle slippa undan. Det är tydligt att man har fortsatt höga ambitioner i sitt hållbarhetsambitioner, säger Rikard Silverfur.
På Vasakronan framhåller hållbarhetschef Anna Denell att många om och men återstår. Men om förslaget går igenom konstaterar hon att Vasakronan inte tvingas redovisa enligt CSRD.
– Dock kan man konstatera att Vasakronan upprättat en frivillig hållbarhetsrapportering enligt GRI-standard i 16 år. Så det betyder inte att Vasakronan slutar hållbarhetsredovisa.

Nu ställs man inför vägvalet att antingen frivilligt redovisa enligt CSRD, eller att fortsätta på samma något enklare detaljnivå som man nu redovisar.
– Men på det stora hela spelar detta för oss som bolag ingen större roll.
Innebär det något för ert hållbarhetsarbete i praktiken?
– Nej, absolut inte. Det handlar enbart om en administrativ fråga.
Det beskedet kommer även från Filip Elland, hållbarhetschef på Castellum.
– Oavsett den regulatoriska utvecklingen kvarstår vår ambition att leverera högkvalitativ och transparent hållbarhetsrapportering som möter både marknadens och samhällets krav, säger han.

Filip Elland konstaterar att man på Castellum vi under lång tid förberett sig för att fullt ut rapportera enligt CSRD från och med i år. Men helt bortkastad är inte den nedlagda tiden, anser han,
– Detta arbete har engagerat hela organisationen, inklusive styrelsen, och har bidragit till att stärka vår interna styrning och hållbarhetsarbete.
Filip Elland kan alltså konstatera att omnibuspaketet, om det går igenom, innebär att Castellum inte längre omfattas av CSRD. Vilket är en tvär förändring.
– För företag är förutsägbarhet avgörande, och sådana snabba omsvängningar skapar osäkerhet och kan leda till onödiga kostnader. I nuläget gäller fortfarande svensk lagstiftning och CSRD, vilket vi fortsätter att förbereda oss för. Samtidigt behöver vi redan nu analysera nästa steg: Blir det en återgång till frivillig hållbarhetsrapportering enligt GRI, en förenklad version av CSRD, eller något annat? Vi måste också förstå vad våra ägare och kapitalmarknaden förväntar sig framöver, säger Filip Elland.


