En alternativ rubrik kunde vara ”Strömmer bland bin och bomber”. Helt klart sammanfattar det den komplexitet som ofta finns i det lokala trygghetsarbetet. Konkret i form av en flerfamiljsfastighet i Rågsved som drabbades av en sprängning för ett par år sedan. Men där Jonas Larsson, ordförande i Hyresgästföreningen Syd-Ost i region Stockholm, i nästa mening berättade om hur man i källaren tar hand om honungen från bikuporna i området.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M) fick med sig en burk honung efter en rundvandring i Rågsved. Med sig hade han också, enligt honom själv, viktiga intryck.
[ Annons ]
– Här ser man ett fantastiskt lokalt engagemang hos medborgarna för att stärka trygghet och säkerhet. Även om polisen och andra offentliga aktörers insatser är helt nödvändiga för att upprätthålla tryggheten, så går det inte utan att ett levande civilsamhälle, i detta fall hyresgäster, fastighetsägare, idrottsföreningar och andra också är engagerade.
Rågsved är klassat som ett utsatt område, men Gunnar Strömmer konstaterade att vad han såg under en timmes rundvandring snarare var värdet av en ren och upplyst – i detta fall gatubelysning som kontrollerades – lokalmiljö.
– I Rågsved är det mycket tydligt att civilsamhället är redo att ta det ansvaret, sa Gunnar Strömmer.
[ Annons ]
Trygghetsvandringen skedde på initiativ av Hyresgästföreningen. Marie Linder, Hyresgästföreningens förbundsordförande, berättade att man genomfört vandringar tillsammans med politiker på flera håll.
– Ett viktigt syfte är att motverka den stigmatisering som ofta finns genom att visa på den kraft som finns när hyresgäster och fastighetsägare samverkar tillsammans med polis och andra goda krafter som finns i området.
Även Fastighetsägarna Sveriges vd Anders Holmestig var inbjuden. Han konstaterade att man till 90 procent är överens med hyresgästföreningen kring att utveckla hyresrätten. Men att det är de återstående 10 procenten –hyresförhandlingarna – som får allt medialt utrymme.
– Därför har vi också tagit initiativ till en kampanj för att motverka myter och stigmatisering av hyresrätten. Det samtidigt som det finns stora utmaningar i många områden som vi måste adressera och samverka kring, sa Anders Holmestig.
Det finns en enorm kraft i den frivilliga mobiliseringen.
Här bland annat i form av platssamverkansprojektet Rågsveds Fastighetsägare där Trond Hannerstig är vd. Han fick frågan av Gunnar Strömmer om det finns fastighetsägare som inte riktigt sköter sin förvaltning som borde gå med i samarbetet.
– Nja, att gå med kräver ju också ett engagemang för att det ska fungera, svarade Trond Hannerstig.
Men just nu pågår en utredning om tvingande anslutning till platssamverkan.
– Vi får avvakta vad utredningen lägger fram. Men jag tror ju att, vilket inte minst dagens vandring visar, det finns en enorm kraft i den frivilliga mobiliseringen.
Gunnar Strömmer betonade att en viktig lärdom från Rågsved var att det snarare är klokt att utnyttja frivillighetens styrka till att utöva påtryckningar på dem som inte är med och som inte sköter sig.
I Tidöavtalet är det dock tydligt att det ska tas fram ett författningsstöd för obligatorisk samverkan mellan det offentliga och fastighetsägare i det som ofta benämns BID-samverkan. Hur tungt justitieministerns skepticism väger vet vi möjligen den 17 januari 2025 som är slutdatum för utredningen.
Jag vill inte medverka till en situation där lokala politiker kan använda en mycket omfattande förköpsrätt i alla tänkbara syften.
Under ett stopp uppstod det också diskussion kring kommunal förköpsrätt – där en statlig utredning föreslagit ett återinförande.
Marie Linder är för och menar att det kan behövas en lösning där man granskar fastighetsköp i förväg.
– När de väl äger kan det vara svårt att lösa. Vissa bör inte äga fastigheter, och det finns människor som bor i de husen.
Anders Holmestig är emot. Det skulle innebära alltför stora marknadsinskränkningar på en redan svajig marknad, menar han.
– Då är det viktigare att granska om kommunerna faktiskt inte underutnyttjar de möjligheter de redan har att utöva tillsyn då fastighetsägare missköter sig. Det är en bättre väg att gå.
Gunnar Strömmer var tydlig med var han står:
– Jag vill inte medverka till en situation där lokala politiker kan använda en mycket omfattande hyresförvärvslag i alla tänkbara syften.
Men Gunnar Strömmer höll med i problembeskrivningen där kriminella nätverk kan ta makten över hela bostadsområden genom att äga exempelvis en centrumbildning.
– Där har förespråkarna en poäng i att det omgivande samhället är rätt maktlöst. Vi ser att det kan vara viktigt med en begränsad kommunal förprövning i situationer som dessa. Men det måste utformas väldigt precist. Och man kommer inte heller att lösa alla problem med ett sådant verktyg.
Gunnar Strömmer försäkrade att det inte är aktuellt att genomföra någon generellt långtgående hyresförvärvslag.
Om Gunnar Strömmer genomgående hyllade frivillighet och förebyggande insatser, så är Rågsved också exempel på de mer repressiva åtgärder regeringen genomfört. Farstapolisen var bland de första i landet att tillämpa vistelseförbudet i Rågsveds centrum. Gunnar Strömmer menar att det gått hand i hand med ett stärkt civilsamhälle.
– Tack vare vistelseförbudet lyckades polisen plocka bort ett antal farliga personer. Då skapade man förutsättningar för det goda samhället, inte minst i egenskap av näringsidkarna i centrum, att kliva fram.
Gunnar Strömmer hänvisade också till att han nyligen gav Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag att titta närmare på hur det civila samhällets roll i det brottsförebyggande arbetet kan ges bättre förutsättningar.
– Jag ser fram emot flera konkreta förslag att arbeta vidare med.
