Det var igår tisdag som den särskilda skiljemannen i Stockholm, Håkan Julius, kom med en rekommendation på hyreshöjning 2024 för de runt 14 500 som berörs i Stockholms stad. Med ett utslag på 5,8 procent är det visserligen högre än de hyror som hittills förhandlats fram. Men då den nya hyran inte gäller retroaktivt, utan från den 1 april, blir det lägre, eller i paritet, med dessa hyror.
Någon förklaring eller motivation till sin rekommendation behöver skiljemannen inte ge. Men det som ändå framkommit, bland annat i Fastighetstidningens intervju med Håkan Julius som utsågs till skiljeman i Stockholm, sår tvivel om trepartsöverenskommelsens framtid hos de tre företrädare för fastighetsbolag som Fastighetstidningen varit i kontakt med.
[ Annons ]
– Det är med förvåning jag konstaterar att skiljemannen inte följt vad som faktiskt var uppdraget, alltså att titta på hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut och utifrån det komma med ett beslut, säger Heimstadens samhällspolitiska chef Kent Persson.
Haymanot Wachtmeister, chefsjurist på Heba, menar att Håkan Julius visserligen har rätt i att det inte är trepartsöverenskommelsen som ska vara normerande för rekommendationen, men att
– Han har dessvärre fel i att ingångna överenskommelser ska vara normerande vid denna prövning. Förarbetena utgår ju från att det ska vara den lokala ekonomiska utvecklingen som ska vara styrande för skiljemannens prövning. Det är en annan norm än den jämförelsemetod som föreskrivs i bruksvärdesparagrafen. Det är dock inte förvånande att den före detta ordföranden för hyresnämnden i Stockholm hemfaller åt en bekant och systemkonserverandemetod, säger Haymanot Wachtmeister.
Detta ger bilden av skiljedomsförfarandet som ännu en silvertejpsbit på en redan trasig modell.
Skiljemannen behöver som sagt inte ge en förklaring, men det har framkommit att han i sin rekommendation menar att redan gjorda överenskommelser kan påverka beslutet om det finns ”tendenser för flera sådana överenskommelser”. Redan förhandlade hyror blir alltså ett ”märke” för övriga att förhålla sig till. Lite hårdraget kan det ses som en tillbakagång till före reformen 2011, då de privata fastighetsägarna var underordnade den hyresnormerande roll som allmännyttan hade.
– Detta ger bilden av skiljedomsförfarandet som ännu en silvertejpsbit på en redan trasig modell. Den här gången fick tejpen inte ens fäste. Den tillför ingenting utan befäster obalansen i den förhandlingsmodell där hyresgästföreningen har ett veto så snart man landat en överenskommelse med en part, säger Einar Mattsons koncernchef Stefan Ränk.
Kent Persson kallar rekommendationen för obegriplig och tror att det nu kommer bli än svårare att få trepartsmodellen att fungera med stor osäkerhet på hyresmarknaden som följd.
– Även om man har rätten att inte redovisa skälen till rekommendationen så är det märkligt att man gör så. Transparens i dessa beslut skulle gynna diskussionen och öka förståelsen för varför man tagit detta beslut, säger Kent Persson.
Med över 180 ärenden som gått till skiljedomsförfarande menar han att treparten måste ses som misslyckad.
– Om det inte väldigt snart börjar fungera bättre kommer vi att stå i en situation där parterna helt saknar förtroende för varandra. Frågan är hur stor den sprickan kan bli innan systemet kollapsar helt och hållet.
Om inte parterna efter utvärdering av årets förhandlingar får ny styrfart menar Kent Persson att det krävs politiska reformer för att göra det möjlig att byta system.
Stefan Ränk är än dystrare i sin syn på framtiden för treparten?
– I den utsträckning den existerar har den återigen tappat i legitimitet. Parterna har visat sig oförmögna att utforma en modell som fungerar utifrån rådande lagstiftning. Politikerna måste ta sitt ansvar och styra upp lagstiftningen så vi får en fungerande hyresmarknad. Den rådande modellen är en förolämpning mot medborgare som är bemyndigade att fatta betydligt mer förpliktigande beslut än att teckna ett hyresavtal som kan sägas upp på tre månader, säger Stefan Ränk.
Haymanot Wachtmeister menar å ena sidan att det ännu inte är dags att helt dödförklara trepartsöverenskommelsen. Å andra sidan menar hon att överenskommelsen i praktiken fått relativt litet genomslag.
– Varken i fjol eller i år har Hyresgästföreningens lokala företrädare velat tillämpa trepartsöverenskommelsen eftersom den skulle motivera hyreshöjningar på över 10 procent per år. Det är en intresseorganisation för låga hyror som sitter på ett av lag skapat prisregleringsprivilegium. Det har inte legat i deras intresse att tillämpa Trepartsöverenskommelsen just nu– endast att ha det på plats av politiska skäl. Dess centralorganisation har hållit i kurser om modellens tillämpning för att hålla fasaden uppe om en fungerande partsmodell tillsammans med Sveriges Allmännytta med full insikt om hur dess tentakler – lokalföreningarna – i praktiken skulle agera.
FOTNOT: Varken Heba, Heimstaden eller Einar Mattsson är direkt berörda av skiljedomen utan förhandlar sina hyror på egen hand.
