Bostadsbrist och byggstopp, vilka blir konsekvenserna och vilka är lösningarna?
Det hör till de mest diskuterade frågorna under årets Almedalsvecka. Några svar på vilka konsekvenserna blir, och möjligen vissa insikter om lösningar, fick man om man begav sig till Visby Glasblåseri, där K2A byggt upp sin scen för bostadsdebatt bland munblåsta glas och flaskor.
[ Annons ]
– Klyftor, klimatet och konkurrenskraften
Andreas Hatzigeorgiou, vd, Stockholms handelskammare, sammanfattade effektivt konsekvenserna i tre k:n.
– Detta måste bara hanteras nu. Annars kommer Sverige att vara ett fattigare land än i dag. Hur bostadsmarknaden fungerar hänger samman med alla de här tre k:na. När det gället klyftorna så behöver vi lösa detta om inte segregationen ska bita sig fast. För att lösa klimatutmaningarna behövs det ett tätare byggande. Och fyra av fem HR-chefer anger bostadsbrist som största problemet för att kunna rekrytera, sa Andreas Hatzigeorgiou.
Jennie Nilsson (S), riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson, höll med och betonade inte minst den gröna industri som är på väg att växa fram i norr, och därmed ett enormt behov av nya bostäder.
Och Katarina Luhr, riksdagsledamot och bostadspolitisk talesperson för Miljöpartiet, fyllde på med klimatperspektivet där hon menade att god stadsplanering underlättar för fler att leva ett klimatsmartare liv.
– Men om man inte bygger kommer bara de som har mest pengar att kunna skaffa en bostad. Då trycker man ut de som har mindre pengar från städerna, sa Katarina Luhr.
Tämligen överens var också panelen om att det nog trots allt behöver skjutas till något slags understöd för att få fart på byggandet igen.
– Många av oss som bygger inser att det kommer att krävas någon form av stöd i framtiden. Men då inväntar man det istället för att sätta igång idag, sa Johan Knaust, vd, K2A.
– Och då är risken att ni kommer få vänta ganska länge, givet de politiska signaler som hörs. Både bostadsministern och finansmarknadsministern talar om en politik som ska finnas på plats först när högkonjunkturen kommer, sa Jennie Nilsson.
Någon från regeringspartierna hade inte tackat ja till inbjudan för att försvara den förda politiken.
Johan Knaust menade att det tidigare stödet kanske inte var ultimat. Men problemet uppstår på grund av de väldigt långa ledtider som är förknippat med byggande.
– Det kan gå en och en halv mandatperiod innan man sätter igång bygget. För oss blir det ett stort problem när mattan plötsligt rycks undan och så står man med en produkt där kalkylen blir oerhört mycket sämre, sa Johan Knaust.
Han efterlyste långsiktiga och stabila förutsättningar för de som ska bygga. Johan Knaust menade att ett stöd till byggande gärna får paketeras i annan form och gärna också ha en tydlig inriktning på att stödja klimatsmart byggande.
Marie Passburg, Sverigechef på BoKlok, menade att det även behövs ett stöd för det ägda boendet och skissade ett förslag om en grön flyttbonus riktad till konsumenterna.
– Det behövs incitament för att flytta till ett grönt boende. Ett problem är att det idag finns låsningar och att omflyttning inte sker, sa Marie Passburg.
Även Andreas Hatzigeorgiou höll med om att investeringsstödet drogs undan för snabbt. Men han menade att politiken nu måste inriktas på åtgärder som inte belastar stadskassan. Att förenkla regelverk och att avveckla amorteringskravet menade han är åtgärder med stor effekt utan att det belastar skattebetalarna.
Men det mötte motstånd från politikerna i panelen.
– Amorteringskravet kan man såklart ha åsikter om. Men skulle man plocka bort det nu så riskerar det att bli inflationsdrivande, och därmed trycka upp räntorna, och då har du ändå svårt att få ihop kalkylen, sa Jennie Nilsson.
Katarina Luhr kunde mycket väl tänka sig områden där det finns behov av regelförenklingar. Men varnade samtidigt för att gå alltför bryskt fram på den linjen.
– Ofta skrattar man hånfullt åt att det är någon hackspett som är i vägen. Men det är sällan det som är det faktiska problemet. Miljöbalken finns för att vi ska ha en god boendemiljö och ett hållbart byggande.
Andreas Hatzigeorgiou tog även upp behovet av att få till en friare och mer dynamisk hyressättning.
– Jag håller inte med om att det behövs fler utredningar om en fungerande hyresmarknad. Vi vet ganska väl vad som behövs för att få igång byggandet. Och kommunerna behöver sänka markpriset.
Han vände sig till BoKlok och K2A.
– Skulle ni sätta spaden i marken om det fanns billigare mark?
Dubbelt ja.
– Så let´s do it.
