Karlatornet, som byggs av Serneke och Balder, kommer till största delen bestå av bostäder, och dessa ventileras med ventilation via luftbehandlingsaggregat med till- och frånluft med värmeväxlare, samt batterier för eftervärmning respektive kylning. Men det finns skillnader som är direkt kopplade till byggnadens höjd.
– Byggnaden är indelad i fyra bostadsrättsföreningar och ett antal ägandelägenheter. Det gör att vi får flera naturliga sektioner med ventilationssystem som tar lagom antal våningar vardera, både ovan och under sig. Ventilationssystemen får även en tydlig tillhörighet till respektive fastighet, säger installationssamordnare Magnus Lundgren på Magnus Lundgren VVS-konsulter.
Eftersom ventilationen delats upp på nämnda sätt fungerar varje sektion som en vanlig byggnad.
– Det som är lurigt är att vi kan få en skorstenseffekt genom exempelvis hisschakt vid vissa förhållanden som kan vandra via ventilationen. Vi bygger bort denna risk genom att ha flera dörrar som bildar slussfunktioner. Vi vill inte få en situation att det är öppet ut mot det fria i botten och i toppen av tornet, säger Magnus Lundgren.

Lägenheterna förses även med fläktluftskylare, som man vanligtvis endast ser i hotellrum.
– Den största delen av lägenheterna har en cirkulationsanläggning som kyler luften vid behov. Detta i kombination med automatisk solavskärmning är nödvändigt eftersom möjligheten att vädra med öppna fönster är begränsad, säger Magnus Lundgren.
Styrsystemen som styr ventilationen gällande temperatur, tryckreglering och fläkt-i-drift är relativt traditionell. När det gäller klimatet i lägenheterna är solavskärmningen kopplad till lägenheternas reglercentral som även styr golvvärme och kyla.
– Det är extra viktigt att styrskåp är försedda med UPS (avbrottsfri kraftförsörjning, som garanterar strömförsörjning även vid strömavbrott). Kraftmatningen av aggregat måste vara brandsäkert förlagd samt att reservkraft kopplas in vid strömbortfall. Ventilationen är en del av brandskyddet i byggnaden, varför funktionen behöver bibehållas, säger Magnus Lundgren.
I karlatornets nedre våningar delar tornet våningsplan med Podiebyggnaden. Podiebyggnaden är i sig en stor byggnad som rymmer kontor, konferenser, hotell och restauranger. Där har man olika typer av systemlösningar, som bland annat VAV-system, VAV-kylbafflar, fläktluftskylare, hotellapparater och kökskåpor.
– Karlatornet är en etapp av stadsdelen Karlastaden. Mediaförsörjningen i Karlastaden är gemensam och här återvinns energi från kylsystem till värmesystem och ackumuleras i tankar. Vid störttappning av tappvatten nyttjas detta. Vi styr även bort värme till förmån för tappvatten, säger Magnus Lundgren.
KARLATORNET
- Skyskrapor utsätts för vind på ett annat sätt än ett vanligt hus, så fasadgaller för uteluft och avluft behöver utformas lite annorlunda.
- Det gäller att tänka på stigkrafterna som uppstår på grund av höjd- och temperaturskillnader och vind, för att förhindra en skorstenseffekt genom exempelvis hisschakt. Konsekvensen blir att det uppstår oönskat drag genom entrédörrar som kan bli kraftigt.
- Byggnaden har flera teknikplan som är placerade så att cirka tio våningar kan ventileras ovan och under teknikplanet.
- Karlatornet ventileras med 34 m3/s och podiet (som är en separat byggnad) med 37 m3/s, vilket innebär att 5 935 fullstora containrar med luft byts ut varje timme.
- Vid brand behövs en mer omfattande skyddsventilation då trycksättning av hisshallar och korridorer i kombination med rökevakuering måste till för att skydda boende och räddningspersonal vid en räddningsinsats.

