"I ett högkostnadsland är arbetskraft en dyr resurs. Men det gäller ju oss alla." Så svarar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke Sverige, på frågan om varför det är så dyrt att bygga i Sverige.
Jag deltar ganska ofta i den bostadspolitiska debatten, såväl publikt som i mer informella sammanhang. En av de absolut mest vanliga frågorna fångas av rubriken; varför är det så dyrt att bygga i Sverige? Den varieras ofta av sin mer provokativa variant; varför kan ni inte bygga billigare?
[ Annons ]
Eftersom upprepning i alla former är ganska tröttande väljer jag att variera sättet att svara, på sistone ofta med en motfråga: vad vill du ta bort? Hissen i ett fyravåningshus? Handikappkraven? Klimat- och energikostnaderna? Hand upp ni som anser det!
Förutom att stilgreppet är effektivt fångar det en viktig insikt. Höga kostnader är en följd av höga krav. Och vi har höga krav i Sverige. I en intressant rapport som presenterades i maj visade forskarna Matilda Bäcklund och Mårten Lindström (Fler, billigare och bättre bostäder, sbuf maj 2017) att vi med några väl genomtänkta avsteg från nuvarande byggregler skulle kunna bygga upp till 40 procent fler lägenheter i ett område.
Listat
Konjunkturen
Drivs just nu av byggandet.
Ökade bolåneskulder
Drivs av fler bostäder.
Tiotusenkronorsfrågan
Kommer Riksbanken och Finansinspektionen se sambandet?
Forskarna pekade på möjligheten att göra avsteg från bullerkraven på utsidan av huset, endast handikappanpassa var femte lägenhet, ändra kraven på dagsljus i nybyggda kök, minska förekomsten av underjordsgarage med mera. Marginella avsteg kan tyckas men rapporten stötte snabbt på patrull från handikapporganisationerna. Politikerna väljer (som vanligt) att avvakta.
Den som varit med ett tag kan konstatera att två poster ökat mer än något annat de senaste 20 åren. Den första är priset på mark. Idag finns områden där priset på mark är högre än den totala byggkostnaden. Många kommuner väljer alltså att agera som vilken kommersiell aktör som helst.
En annan punkt rör våra klimat- och energikrav. De är i sak motiverade om vi ska ta klimathotet på allvar men ingen ska tro att det är gratis. De så kallade installationskostnaderna (framförallt avancerad värmeåtervinning) utgör idag cirka 25 procent av byggkostnaden i ett bostadsprojekt och 50 procent av ett kontorshus.
Men elefanten i rummet är lönekostnaderna. Tillsammans med ett par kollegor gjorde vi en enkel skrivbordsanalys på ett par projekt. Så här landade vi:
Låt oss för enkelhetens skull säga att byggkostnaden i ett projekt uppgår till 50 procent. Analysen visar att lönernas andel utgör drygt hälften av entreprenadens totalkostnad. Vi valde att isolera sex huvudpunkter, granskade lönekostnadens andel av varje delpunkt (till exempel installationer, som utgör 25 procent av byggkostnaden, löneandelen som estimeras till 55 procent vilket innebär 14 procent av den totala byggkostnaden) och kunde till slut summera lönekostnaden till 54 procent av entreprenadens totalkostnad.
Till detta tillkommer självklart lönekostnader för konsulter, vår egen organisation, kommunens hantering med mera. Slutsatsen är uppenbar. I ett högkostnadsland är arbetskraft en dyr resurs. Men det gäller ju oss alla. Den svenska linjen har varit att via kollektivavtalen inte konkurrera med lönerna. Är vi eniga om det? Eller vill vi riva upp den svenska modellen? Ok, i så fall, vem går före och sänker sin lön? Hand upp!?
Lennart Weiss,
Kommersiell direktör, Veidekke Sverige
