”Företagen saknar motiv att minska sitt avfall”

Det måste bli dyrare att producera verksamhetsavfall från byggbolag. Det menar tjänsteekonomiforskaren Anette Svingstedt. I en ny studie slår hon fast att målet om en cirkulär ekonomi kommer att förbli en utopi så länge det fortsätter vara så lönsamt som det är idag att hantera avfall.

Annons:

Annons:


EU-länderna har som mål att fördubbla återvinningen av avfall. Räcker inte det?

– Återvinning är absolut inte ointressant, men det räcker inte. Mängderna avfall måste också minska, annars kommer vi aldrig att kunna kliva upp till det översta steget på avfallstrappan.

Vad har avfallsproducenterna för incitament att producera mindre avfall?

– Alla verksamheter är intresserade av att effektivisera och att spara pengar. Om avfallshanteringen blev dyrare i byggprojekt eller för en handlare så skulle man se till att producera mindre. I byggsektorn uppstår stora mängder material som går till spillo genom ineffektiva processer.

Men varför tar inte fler chansen att effektivisera sina processer?

– För ett byggbolag är ju inte avfallsminimering kärnkompetensen. Jag är säker på att medvetenheten finns där, men de verksamheter vi intervjuat i vår studie bekräftar att kostnaden för att bli av med avfall är försumbar. Därför finns varken kompetens eller omedelbara incitament att bättra sig.

Var kan en byggherre som vill bättra sig hitta kunskapen?

– Det är avfallsbolagen som sitter på kompetensen och för att effektivisera behöver de samverka med byggherrarna. Skulle dessa två parter börja samarbeta skulle man säkert kunna hitta metoder för att både spara pengar och arbeta mer effektivt redan i inköpsprocessen. Det gäller att utnyttja varandras kompetens och att båda parter har något att vinna på att sätta sig ner och prata.

Varför tar inte avfallsbolagen initiativ till den här typen av samarbete?

– För att det är bekvämt och lönsamt för alla parter. Avfallet är en värdefull resurs för avfallsbolagen som köper in det billigt och tjänar pengar på att sälja energin från förbränningen. Affärsmodellen gynnar inte avfallsförebyggande åtgärder, och det handlar om enorma mängder avfall. Verksamhetsavfall uppgår till fem gånger mängden hushållsavfall. Avfallsbolagen kör och hämtar avfallet ur containerar men ställer inga frågor om var det kommer ifrån eller hur man kan hjälpa till att få ner mängderna. Fokus är på sortering. Det är fullständigt ohållbart i strävan mot en cirkulär ekonomi.

Vad krävs för att komma ur den här inlåsningen?

– Det som tidigare drivit hållbarhets-arbetet framåt i Sverige är krävande lagar och regelverk. När kraven kommer ser vi effekterna. Därför bör direktiven från eu följas upp med lagar som driver på. Jag tycker också att de som lyckas sänka sina avfallsmängder måste belönas. I vår studie har vi även funderat på vilka möjligheter ett utökat producentansvar skulle innebära. Tänk vilken fart produktutvecklingen skulle ta om till exempel vitvarutillverkare blev tvungna att ta hand om sina egna, uttjänta produkter.

Anette Svingstedt, lektor i tjänstevetenskap, har tillsammans med Hervé Corvellec, professor på institutionen för Service Management, skrivit rapporten ”Frikopplingstjänster – en lösning för avfallsförebyggande” som visar de problem företagen har med att minska sitt avfall.