De vägrar ge upp hoppet om sitt Malmö

Malmö befinner sig i skottlinjen. Men samtidigt som krisrapporterna från staden avlöser varandra är den negativa spiralen i ett av de mest utsatta områdena på väg att vända. BID-samverkan är verktyget. Människorna är kraften. Välkommen till Sofielund.

Annons:

Annons:

Annons:


Kom igen! Kom igen Ali!

Det har precis börjat snöa denna råkalla februarikväll i Malmö. Mohammed Abdulle följer intensivt Seved FK:s träning. Det går inte att ta miste på hans stolthet. Klubben har på tre år tagit steget upp från reservlagsserien till division sex.

– Vi försöker spela attraktiv fotboll med mycket passningar längs med marken. Åker vi ut och möter landsbygdslag är det mycket ”tjonga iväg långskott” som gäller.

Som det mångkulturella kvarterslaget är de lite speciella i ett Malmö med många etniska lag.

– Du vet… fotboll. Det är den största integrations­maskinen. När domaren blåser igång matchen sätts alla skillnader åt sidan, säger Mohamed Abdulle.

Det var ur en känsla av frustration som han tillsammans med ett par vänner bildade Seveds fk. Mohamed Abdulle pekar mot kvarteren på andra sidan Ystadsvägen.

– Och där har du det världsberömda Seved, säger han syrligt.

Det märks att han är trött på på hur hans stadsdel, och på bilden av Malmö i stort, har skildrats i media. Inte för att den inte är sann.

– Jag minns när jag var 12 år. De bommade igen ett helt hyreshus för att heroinisterna hade tagit över. Som barn kunde jag se allt, förstår du vad jag menar?

Bara några timmar efter att vi skilts åt skjuts en 52-årig fastighetsskötare som gått ut för att salta gångbanor.

Du vet… fotboll. Det är den största integrationsmaskinen.När domaren blåser igång matchen sätts alla skillnader åt sidan, säger Mohamed Abdulle, initiativtagare till Seved FK.

 

Men allt är inte uppgivenhet och rädsla. Vi ska nu möta några av dem, som liksom Mohamed Abdulle vägrar vika sig.

– Jag har sett en stor förändring. Men det går sakta. En bra sak är att myndigheterna och kommunen jobbar mycket närmare civilsamhället nu. Och det är också Fastighetsägare Sofielund ett exempel på. Tidigare var det så att de kom utifrån med lösningen, och de boende var problemet, säger Mohamed Abdulle.

I bakgrunden bolmar rök från Heleneholms­verket som går på högvarv. Ägarna E.on är också en del av det projekt som Mohamed Abdulle pratar om. Fastighetsägare Sofielund bildades 2014 på initiativ av Fastighetsägarna Syd och Malmö stad, genom stadens områdesprogram. De arbetar utifrån bid-modellen (Business Improvement Districts) för att bryta den negativa utvecklingen i området. Att man sponsrar Seveds fk med matchställ och tillsammans ordnar nattvandringar i området är ett av många exempel på hur Fastighetsägare Sofielund är en plattform för att stärka det lokala civilsamhälle som arbetar för förändring.

– Norra Grängesbergsgatan, den mest omskrivna gatan med svartklubbar, bilhandlare och frisörer som kör utan kvitto. Vi tittar på hur kan vi behålla schyssta verksamheter och samtidigt förtäta, säger Hjalmar Falck, Fastighetsägare Sofielunds utvecklingsledare.

När jag dagen efter guidas genom området av Fastighets­ägare Sofielunds utvecklingsledare Hjalmar Falck förvandlas mitt anteckningsblock snabbt till ett inferno av bläck. Det finns något att berätta i varje kvarter.

Vi kör längs med Norra Grängesbergsgatan, av vissa utnämnd till Sveriges mest kriminella gata. Här finns en hel del av den svarta sektor som inrikesminister Anders Ygeman (s) senare syftar på när han talar om den enskildes ansvar: ”Om du åker taxi för 59 kronor, klipper dig för 50 kronor eller drar en lina kokain till helgen. Då är du i själva verket en del av den organiserade brottslighetens näringskedja.”

Hjalmar Falck berättar om hur man arbetar för att få bort den ljusskygga verksamheten och istället skapa ett handelsstråk med bostäder. Ännu mer entusiastiskt berättar han om när Fastighetsägare Sofielund tillsammans med gatukontoret i höstas ordnade gatufest här.

Relativt enkla åtgärder som bättre städning och klottersanering kan ha stor betydelse för de boendes trygghetsupplevelse. Därför har Zaid Elias och Hassan Nors insatser en avgörande roll.

Relativt enkla åtgärder som bättre städning och klottersanering kan ha stor betydelse för de boendes trygghetsupplevelse. Därför har Zaid Elias och Hassan Nors insatser en avgörande roll.

Strax efter dyker Hassan Nor och Zaid Elias i Sofilunds­patrullen upp med sina cyklar. Med Sofielundspatrullen har man lyckats förena projektets fokus på trygghetsfrågor med det viktiga målet att minska långtidsarbetslösheten. Hittills har 15 närboende anställts och deras närvaro har kraftigt minskat klotter och nedskräpning i området.

– Många kommer fram och tackar oss och säger att de känner sig trygga när vi är här. När vi började var det väldigt skräpigt. Man märker att folk känner sig glada när de ser oss. Det ger oss energi, säger Hassan Nor.

Färska siffror från Malmöpolisen visar hur nedskräpningen minskat drastiskt i Sofielund medan den ligger på en hyfsat konstant nivå i resten av Malmö.

Södra Sofielund, eller Seved som området ofta kallas, är ett av de 15 områden som anses vara särskilt utsatta i den rapport som polisens nationella operativa avdelning, noa, släppte för drygt ett år sedan. Att samtidens polariserade samtalsklimat inte rymmer någon gråskala – no go-zon eller skönmålning – gör det inte lätt att fånga bilden av Sveriges så kallade utanförskapsområden.

Enligt den senaste oecd-rapporten är Sverige det land i organisationen där klyftorna ökar snabbast, även om det sker från en låg nivå och skillnaderna är mindre här än i de allra flesta väst­länder. Men några veckor senare utropade Dagens Nyheters förstasida: ”Nya siffror visar lyft för utsatta områden”. Officiell statistik från scb visar bland annat hur andelen som förvärvsarbetar har ökat i flera av dessa områden. I Södra Sofielund har andelen förvärvsarbetande gått från 40,9 procent (2005) till 49 procent (2015).

I Södra Sofielund har andelen förvärvsarbetande gått från 40,9 procent (2005) till 49 procent (2015).

Kriminologen Anna-Karin Ivert på Malmö högskola har koll på utvecklingen ur ett lokalt perspektiv. Tillsammans med en kollega har hon genomfört årliga trygghetsmätningar för hela Malmö och skrivit tre rapporter om bid-samarbetet i Sofielund. Hon påminner om att Malmö skiljer sig från Stockholm och Göteborg. Här finns inga egentliga förorter, de utsatta områdena är geografiskt integrerade i staden. Ur ett mentalt perspektiv är segregeringen desto större.

– Tittar man på en viss typ av brottsstatistik, som narkotikabrott, är den högre i Södra Sofielund än i andra delar av staden. Skadegörelsen är också mer frekvent. Men annat är på samma nivå som vilket innerstadsområde som helst, säger Anna-Karin Ivert.

I trygghetsundersökningarna sticker det ut att otryggheten är större här än i andra delar ­av Malmö. I den senaste, ännu ej publicerad, rapporten går det dock att skönja en positiv trend.

För att begripa variationer i brottslighet och i trygghet menar hon att det är viktigt att förstå begreppet kollektiv styrka. Det handlar om en positiv social kontroll, en förmåga att gemensamt agera för områdets bästa.

Den är låg i Södra Sofielund. Men hur vänder man?

– Det är svårt. Man kan ju inte tvinga grannar att komma överens om vissa saker. Men jag ser Fastighetsägare Sofielund som en kollektiv styrka, fast på fastighetsägarnivå. De har tydligt gått ihop och visat att de har en förmåga och vilja att förändra tillsammans.

Låter inte hoten stoppa honom.
– Det har blivit en principsak. Någon måste säga stopp, säger fastighetsägaren Fredrik Malmberg som blev hotad till livet av sina hyresgäster.

Ett par kvarter in i området ligger Rasmusgatan. Bara det första trappsteget finns kvar in till det som tidigare var en kombinerad jourbutik och lokal drogcentral. Den nuvarande fastighets­ägaren har byggt om butiken till en bostadslägenhet. Men det var Fredrik Malmberg som tidigare ägde fastigheten som såg till att vräka butiksägaren.

– Då flyttade gänget till vår andra fastighet i området och bestämde sig för att bita sig fast. De slog sönder. Jag lagade.

En dag i augusti 2014 följde Fredrik Malmberg med en hantverkare för att utföra en mindre renovering.

– Då sparkar en från gänget upp en dörr till trappen. Jag ber honom lämna. Han vägrar.

När Fredrik Malmberg ska ringa polisen kommer hotet. ”Gör du det så lever du inte längre.” Följt av ett finger som dras över halsen. En signal som inte kunde misstolkas.

 

De två som stod för hotet dömdes till en månads fängelse respektive samhällstjänst. Händelsen blev en vändpunkt på flera sätt. En av de dömda dyker snart upp i historien igen.

Med bid-projektet i ryggen inleddes ett nära samarbete med polisen. Det blev ett ställningskrig där man på alla sättet gjorde det svårt för de kriminella att fortsätta sin verksamhet.

– Våren 2016 försvann de. Men tyvärr är gänget tillbaka igen sedan i somras.

Fredrik Malmberg är dock hoppfull att de snart ska lämna för gott.

– Det har påverkat mitt liv på flera sätt. Jag kommer ihåg hur det var alldeles efter hotet. Om jag hade någon bil efter mig så körde jag aldrig direkt hem, utan for vidare tills jag blev helt ensam på vägen.

Och det är inte bara i mänskligt lidande han har fått betala.

– När de fasta avgifterna är betalda ger den här fastigheten bara 100?000 kronor om året. Och då har jag fått byta lås­system á 35?000 kronor tre gånger. Och så porten. Så det ger inga pengar.

Har du funderat på att säja?

Fredrik Malmberg skrattar.

– Varje dag.

Men samtidigt:

– Fast jag tror på området. Och det har blivit en principsak. De ska inte vinna. Punkt. De kommer inte att vinna. Någon måste säga stopp. Vi kan inte acceptera att ha ett sekundärsamhälle mitt i centrala Malmö.

Fastighetsägare Sofielunds områdeskontor ligger på Nobel­vägen, precis mellan Norra och Södra Sofielund.

– Bara Seved var för litet område för ett bid-projekt. Vi bestämde att involvera hela Sofielund för att få med många bra och gedigna fastighetsägare, säger Hjalmar Falck.

Samtliga som nu sitter samlade på kontoret har hört berättelser som Fredrik Malmbergs tuggas om och om igen. Men det är som att de har passerat stadier av trötthet och förnekelse. För att vara politiker och tjänstemän är det ganska rakt på om orsak och verkan.

– Från stadens sida har vi mycket oss själva att skylla att den negativa utvecklingen kunde gå så långt, säger Hjalmar Falck.

Han berättar om hur delar av området tidigare präglades av oseriös fastighetsförvaltning. Hos slumvärdarna hade människor som stod utanför den ordinarie bostadsmarknaden mer eller mindre dumpats. Operation upprensning inleddes.

– Som gammal journalist hade jag bra kontakter, så bland annat i Sydsvenskan hängdes en del av dem ut. Att det blev så mycket rabalder och att de fick viten på sig gjorde att de började försvinna från området, säger Hjalmar Falck.

Kommunalrådet Andreas Schönström (s), som ansvarar för trygghets- och säkerhetsfrågor i staden, menar att det är viktigt att förstå Malmö som en transitstad med stor in- och utflyttning. Där finns en delförklaring till varför de samhällsinsatser som trots allt gjorts har gett dålig utväxling.

– Tänk på att 25 procent flyttar in och ut under ett år i ett område som Seved. Det betyder att när vi efter fyra år ska mäta effekterna så är det på en i princip helt ny befolkning… som undrar varför inget hände. Men det gjorde det, men på individnivå, inte på områdesnivå.

 

Ny energi med solceller

E.on syns inte bara i form Heleneholmsverkets skorsten som dominerar siluetten mot syd . Energibolaget är också medlemmar Fastighetsägare Sofielund och har monterat 900 kvadratmeter solceller på sju fastigheter.

– Gör man en fokuserad satsning runt något, det kan vara energi eller fotboll, så engagerar sig folk. Det blir ett mantra som man sluter upp kring. Jag tror att det är ett bra sätt att skapa engagemang och stolthet, säger Thomas Johnsson, projekt-ledare på E.on.

Insikten är att man måste få människor att stanna kvar när de får arbete och försörjning. Det finns långt gångna planer på förtätning, 300 nya bostäder ska in. Men för att det ska lyckas måste fastighetsvärdena upp. Varningsflagg för gentrifiering?

– Nej, jag menar att det inte behöver bli så. Vårt mål är inte att tränga undan Malmöbor utan att få dem att stanna kvar i ett stabilt område. Då minskar kostnaderna för fastighetsägare och på så vis kan vi hålla hyresnivåerna på en rimlig nivå, säger Hjalmar Falck.

Även om det inte går att dra några säkra slutsatser ur trygghetsmätningar menar alla runt bordet att den positiva utvecklingen inte går att missta.

– Om de senaste skjutningarna hade hänt för tio år sedan så hade folk bara flyttat. Nu går det ut och säger att det räcker, nu får det vara nog, det här tillhör oss, säger Andreas Schönström.

Det är där samarbetet med polisen kommer in.

– Man får inte vara naiv och tro att polisen löser alla problem. Vad vi däremot kan göra är att ge plats åt de goda krafterna som finns i området, säger Jonatan Örstrand, kommunpolis.

Han suckar, väl medveten om att beskyllningar om naivitet brukar följas av tal om en polis som helt tappat greppet i en no go-zon.

– Greppet har vi. Vi vet vem som gör vad, när de gör det och hur de gör det. Sedan är det en annan sak att lagföra dem. Det är en process som vi inte äger, säger Jonatan Örstrand.

Som sagt, den svartvita paletten funkar inte här.

Vi vänder åter till den där sensommardagen på Rasmusgatan när Fredrik Malmberg hotades till livet av grovt kriminella. En av dem heter Fadi (”skriv inte efternamnet, alla vet ändå vem jag är”, som han själv säger).

– Det var där vi hängde, jag var en av dem. Jag levde ett kriminellt liv, sålde lite skit och hade mycket med polisen att göra.

Nu sköter han husen bara ett kvarter bort. Det går inte att mista glädjen när han berättar.

– Hela min barndom har jag gjort kaos. Jag har varit med i två skjutningar här i Seved där jag hade kunnat förlora mitt liv. Från att vara där till att nu betala skatt och hjälpa folk. Man blir glad av det.

 

– Lasse har alltid ställt upp för mig. Det var bara jag som inte lyssnade. Men efter skjutningen kände jag att det räckte, säger Fadi. Här med Lars Andersson (t.h).

Fadi dömdes till att bära fotboja. En annan fastig­hetsägare, Lars Andersson, hade haft lite koll på Fadi sedan han köpte första fastigheten i området 2007. Det som började som en tillfällig sysselsättning för att klara kriminalvårdens krav har nu övergått i en fast anställning som fastighetsskötare.

Viljan att påverka direkt är nog symptomatiskt för Lars Andersson. Han har valt att gå ur Fastighetsägare Sofielund.

– Många genialiska idéer, men de tar för lång tid att genomföra, säger han.

Hur det än är med den saken så vill Hjalmar Falck och de andra i Fastighetsägare Sofielund ge fler samma chans som Fadi har fått.

– Ibland hinner man inte visa folk att man vill förändras innan livet försvinner. Men man blir trött helt enkelt på att springa omkring. Du ska hålla koll på polisen, på dina vänner, du ska ha koll på om nån ska bli skjuten. Men
har jag kunnat lämna det livet kan andra också klara det. Så länge jag har en bra arbetsplats finns det ingen anledning att förstöra det, säger Fadi.

Lars Andersson nickar medhåll.

– Det är vad allt handlar om. Du kan inte göra det ensam.

7 fokusområden för
Fastighetsägare Sofielund

Fastighetsägare Sofielund bildades 2014 på initiativ av Fastighetsägarna Syd och Malmö stad. De arbetar utifrån BID-modellen (Business Improvement Districts), ett koncept för kommersiella fastighetsägare som tillsammans med företag, verksamheter och civilsamhället vill bryta en negativ utveckling i ett område.

För sitt arbete tog föreningen hem förstapriset i kategorin Årets fastighetspartner på Real Estate Öresund Award den 8 februari 2017.

Tryggt och säkert. Med de övervakningskameror som sattes upp 2015 har polisen lyckats minska den öppna droghandeln markant.

Rent och snyggt. Trivselprojektet Sofielundspatrullen har för närvarande 15 anställda

Trafik och tillgänglighet. Satsning på boendeparkering har minskat andelen fordon som inte hör hemma i området.

Stadsmiljö. Flera förtätningsprojekt på gång för att öka attraktionskraften i området.

Hållbar utveckling. Allt från solceller till gröna plank.

Medlemsnytta. Medlemmar ges möjlighet till gemensamma avtal och liknande.

Kommunikation. Samverkan med boende, föreningar och verksamheter sker kontinuerligt form av enkäter, nyhetsbrev och möten.

Läs mer om BID

Många vittnar om tydliga förbättringar i Sofielund efter att BID-projektet startade. Men det gått för kort tid för att kunna dra några mer vetenskapliga slutsatser. Men det kan man i Gamlestaden i Göteborg. Detta var en stadsdel som för femton år sedan på många vis påminde om Seved idag, en förslummad och otrygg avkrok. Fastighetsägare i Gamlestaden startade sin verksamhet 2001 inspirerat av BID-modellen. En bärande del har varit upprepade enkätundersökningar hos de boende. Här går det tydligt att avläsa hur trygghet och trivsel i Gamle-staden ökat kraftigt under de 15 åren.

Idén bakom Business Improvement Districts (BID) är inte ny. I 1930- och 1940-talets USA skapade fastighetsägare och affärsinnehavare de första frivilliga samarbetsorganisationerna för att öka attraktiviteten i stadskärnorna och möta konkurrensen från de nya förortscentrum som växte upp som svampar ur jorden. Det finns idag runt 1 700 BID:s i världen. De flesta finns i Nordamerika.

Det finns många situationer där många har mycket att vinna på att samarbeta, och mycket att förlora på att inte göra det. Men ofta kommer samarbete inte till stånd för att enskilde inte med säkerhet kan veta om de övriga kommer inordna sig den gemensamma strategin istället för att göra en kortsiktig vinstmaximering. Därför finns det i flera länder lagstiftning som innebär tvångsanslutning av till exempel fastighetsägare inom BID-området.

Mer om detta går att läsa i två rapporter från Fastighetsägarna: ”Bids på svenska” och ”Gamlestaden 2016. Från förfall till pånyttfödelse. Dags för BIDs i Sverige?”

Annons: