Den sista september i år är även sista dagen för Lennart Weiss, kommersiell direktör hos Veidekke – då går han i pension från byggbolaget. En stor del av tiden, minst tio år, har han ägnat till att analysera kriminaliteten som växt sig allt starkare i sektorn.
Tillsammans med andra medarbetare hos Veidekke har han tagit fram underlag för att bromsa utvecklingen. Lagom till Weiss pensionering publicerar nu Veidekke ”Handbok för beställare av entreprenadtjänster” med 43 konkreta råd och rekommendationer.
[ Annons ]
För tre år sedan gav Veidekke ut handböcker för regelefterlevnad för leverantörer från sex länder i Östeuropa ut. Den nya handboken vänder sig direkt till offentliga och privata beställare av entreprenader.
Det är en rätt luttrad, och till viss del uppgiven, Lennart Weiss som konstaterar att under de tio åren han varit engagerad i ämnet så har inte utvecklingen gått åt rätt håll.
– När jag kom in i branschen 1990 kände alla till att det förekom olika karteller och att byggare gjorde upp affärer på stadshotellen för att hålla uppe prisnivån. Det fick man bukt med fram till millennieskiftet och då invaggades vi i en känsla av att man genomgått ett reningsbad, säger Lennart Weiss.
Men när de forna öststaterna kommer med i EU och arbetsmarknaden öppnar sig var Sverige helt oförberett på vad som skulle ske, menar han.
– Vi importerade en annan affärskultur där man lärt sig att runda systemen, eftersom det var en nödvändighet för att överleva i till exempel ett land som Polen. De tillitsbaserade system som vi byggt upp funkade inte längre, säger Lennart Weiss.
I olika analyser och rapporter som han varit med att ta fram framträder en tydlig bild, och det är att där det finns utländsk arbetskraft finns det även fusk på något sätt.
– Hur man än vrider och vänder på det, och jag har till och med blivit kallad rasist för att jag lyfter fram det, så är detta ett faktum. Denna brottslighet är till hundra procent kopplad till utländsk arbetskraft. Och det spelar ingen roll om det är svenska eller utländska bolag. Vi ser att de utländska bolagen sätter upp frontbolag som är svenska, men tar in utländsk arbetskraft.
Menar du då att man inte ska anlita bolag med utländsk arbetskraft?
– Det är inget fel på människorna, de är otroligt duktiga yrkesarbetare. Det är inte det som är problemet. Det är deras arbetsgivare som satt fusket i system. Och vi behöver faktiskt den utländska arbetskraften. Vi har personal- och kompetensbrist i branschen. Men det vi måste komma till rätta med är kriminella affärsupplägg, säger Lennart Weiss.
Han konstaterar att när en del beställare, som Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk, lägger ut sina uppdrag ställer de krav på att yrkesarbetande ska vara svenska medborgare bosatta här minst fem år – av rena säkerhetsskäl.
Men för beställare som tittar mer på prislappen än på etik och säkerhet är incitamenten kanske inte så stora att lägga ner tid på att gräva i bolagsregister och annan dokumentation.
– Det är väl det som tyvärr är pudelns kärna, och som gör att det kan fortgå. Vi har vant oss att vid att bli dopade av underentreprenörer som fuskar. Varför ta de dyra alternativen när det finns billigare, säger Lennart Weiss, men tillägger:
– Dessa aktörer är inte dumma i huvudet. Man gör baklängeskalkyler och ger anbud som inte avviker i så stor omfattning från de som arbetar helt schysst. Sedan kan man plocka ut en rejäl marginal på mellan 15–20 procent där vi kanske har tre procent.
Det som Lennart Weiss och den nya handboken lyfter fram är att beställarna, om de är intresserade att få stopp på oseriösa entreprenörer, måste gå djupare än att bara kolla om det finns en F-skattsedel och personnummer.
– Det går att ställa krav och det finns verktyg att använda i olika register. Allt handlar bara om vilja, och förstås kunskap. Där finns numera olika tredjepartsleverantörer som kan hjälpa till i ett sådant arbete, säger Lennart Weiss.
Några av hans råd är:
- Gör en korrekt riskanalys i anbudsfasen och ställ frågan: Vilken nationalitet kommer din arbetskraft ifrån? Är det utländsk arbetskraft är det en riskindikator.
- Se till att upprätta ett entreprenadkontrakt och för in ovillkorlig rätt att själv eller via tredjepartsföretag göra bolagskontroll där du kan begära in underlag som visar det faktiska läget.
- Ta in lönespecifikationer och från skattetransaktionskonto eller andra handlingar som styrker att de har korrekta villkor.
- Kolla in- och utpasseringar på bygget. Försäkra dig om att det inte finns illegal arbetskraft.
- Begränsa antal underentreprenörsled. Det finns inget behov av entreprenörer i femte eller sjätte led.
- Se till att din organisation som gör kontroller är skild från affärsverksamheten. En självständig compliance-organisation som bankerna har. Annars är risken stor att den som vill öka kontrollen blir överkörd av de som vill göra ”billiga” affärer.
