Då bygglovsärendet för föreningen i reportaget ännu inte är avgjort får de vara anonyma. Det är alltså inte dessa fönster som syns här på bild. Foto: Shutterstock
Publicerat 26 november, 2021

Snårig väg till fönsterbyte

Fönsterbyte är en komplicerad historia för både byggherren och Stadsbyggnadskontoret. Överklaganden och allmän förvirring kan kosta fastighetsägaren stora summor, mycket på grund av att ingen riktigt vet vad som gäller.

Byta fönster eller renovera. Det är frågan. Å ena sidan sparar ett fönsterbyte energi, å andra sidan bör klimatpåverkan vid renovering minska. Släng in ett mått med estetiska synpunkter och en aning infekterad situation uppstår, med två sidor som ivrigt propagerar för sin sak.

Som om det inte vore nog kompliceras läget av att parterna inte riktigt vet vad som gäller, eller vad de kan förvänta sig i bygglovsprocessen.

[ Annons ]

Tord Erixon har arbetat med fönster i över 25 år. Nu är han mitt uppe i ett ärende som är ett bra exempel på den förvirring som råder i branschen.

I den ena ringhörnan står en bostadsrättsförening i Stockholm, som hamnat i en röra av långdragna beslutsprocesser som kostat dem hundratusentals kronor i extrakostnader. I den andra ringhörnan står den ideella föreningen Renoveringsraseriet, som värnar om hållbar byggnadsvård.

I mitten står Stadsbyggnadskontorets handläggare, och frågan är om inte även de är aningen förvirrade.

Kort sammanfattat planerade den aktuella föreningen ett fönsterbyte för att få ned energikostnaderna.

Föreningen kontrollerade att detaljplanen inte kräver bygglov för fönsterbyte och skickade därför endast in en bygganmälan. Eftersom två grannföreningar med samma typ av fönster hade gjort byten, förutsatte Tord Erixon och föreningen att det skulle gå smidigt med Stadsbyggnadskontoret.

– Det här är en ganska stor förening, med en hög andel äldre människor. Föreningen gjorde en bygganmälan till Stadsbyggnadskontoret för ett fönsterbyte, men en medlem gick emot beslutet och överklagade med hjälp av Renoveringsraseriet. Det ledde till att det här blev ett bygglovsärende i stället, säger Tord Erixson.

Den medlem som motsatte sig fönsterbytet ville att föreningen i stället skulle måla och renovera fönstren. Hen tog hjälp av Renoveringsraseriet som uppmärksammade Stadsbyggnadskontoret på att huset är grönklassat, vilket enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering betyder att byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde, och att föreningen därför bör renovera fönstren i stället för att byta ut dem.

Men enligt Tord Erixon skulle en målningsrenovering bli förhållandevis dyr och föreningen hade beslutat sig för fönsterbyte

– De här fönstren har väldigt klena karmar och bågar som inte klarar av tyngden hos det extraglas som krävs för att nå de energibesparingar man är ute efter. Och man får inte heller funktionen som ett nytt fönster ger. Dessutom får man inte den tioåriga funktionsgarantin som fönstertillverkaren erbjuder, säger han.

Tord Erixson tycker att det är olyckligt att Stadsbyggnadskontoret över huvud taget lyssnar på Renoveringsraseriet, eftersom de inte är en berörd part.

– När Stadsbyggnadskontoret fick invändningen från Renoveringsraseriet vände de sig till Stadsmuseet, som sällan verkar vara för fönsterbyten. Men Stadsbyggnadskontoret valde ändå att ge oss ett bygglov när vi anpassade oss till deras krav gällande utformning. Så de gick emot Stadsmuseet, och det var starkt gjort, säger han.

Men problemen tog inte slut där. Även bygglovet överklagades av samma medlem och Renoveringsraseriet. Nu ligger ärendet hos Länsstyrelsen, där handläggningstiden är lång.

– Ärendet skickades in i somras och jag fick beskedet att beslutet förhoppningsvis kommer den 26 december. Det innebär arbetet tidigast kan inledas i april. Då har vi tappat nästan 1,5 år. Om fönsterärenden drar ut på tiden på det här sättet blir det svårt att uppnå klimatmålen, säger Tord Erixon.

Över till den andra ringhörnan och Renoveringsraseriet, vars generalsekreterare heter Gustav Bergström. Han ser saken på ett helt annat sätt.

– Det här är en grönklassad byggnad av särskilt intresse och jag tycker att det är viktigt att upplysa om att fönstren faktiskt går att renovera. En tredje förening i området har nyligen gjort det. De är jättenöjda och det blev dessutom ganska billigt, säger han.

Man kan ju inte låta fastighetsägare och bostadsrättsföreningar göra precis som de vill.

Åsikten att det är möjligt att renovera var också anledningen till att Renoveringsraseriet blev aktiva i ärendet. Gustav Bergström menar att deras första skrivelse i grunden handlar om att de vill att Stadsbyggnadskontoret ska göra en ordentlig prövning innan beslut fattas.

– Man kan ju inte låta fastighetsägare och bostadsrättsföreningar göra precis som de vill. Det är olyckligt att föreningen i här fallet fick en gräddfil via grannföreningen, som fick igenom sitt fönsterbyte. Men det friskriver dem inte helt och hållet från ansvar. Byggnaden är grönklassad av en anledning och det måste man ta hänsyn till, säger han.

Gustav Bergström betonar att han tycker att det är tråkigt att överklagandena har lett till extra kostnader för föreningen. Han har också en viss förståelse för att Tord Erixon och styrelsen i den aktuella föreningen reagerar på att icke berörd part blandar sig i ärendet. Han medger även att det kan vara lättare för Renoveringsraseriet att skicka in en skrivelse till Stadsbyggnadskontoret än för en enskild medlem, när det råder en infekterad stämning i bostadsrättsföreningen. Men han säger samtidigt att det kan vara effektivt om den enskilda medlemmen skickar in skrivelsen eftersom hen faktiskt bor i huset. Och han poängterar att Renoveringsraseriet inte sysslar med uppsökande verksamhet.

– Vi ringer så klart inte upp styrelser som ska byta fönster och erbjuder vår hjälp. Det är deras medlemmar som kontaktar oss. Och de känner sig ofta väldigt utsatta och vill kanske inte ha sitt namn på skrivelsen. Dessutom är det fritt fram för Stadsbyggnadskontoret att bortse från våra skrivelser, säger Gustav Bergström.

Huruvida det var möjligt att renovera fönster i den aktuella föreningen råder det alltså delade meningar om. Men en sak verkar Tord Erixson och Gustav Bergström vara överens om; det är svårt att veta vad som faktiskt gäller vid den här typen av ärenden.

En som kan reda ut begreppen är Mikael Andersson Ståhl, biträdande bygglovschef på Stadsbyggnadskontoret i Stockholm. Enligt honom finns det flera orsaker till att dagens regelverk kan upplevas otydligt.

En av anledningarna är Århuskonventionen, som ger klagorätt till intresse-organisationer som bevakar kulturvärden, trots att de enligt den praxis som hittills gällt inte är sakägare enligt Plan- och bygglovslagens (PBL) regelverk.

Det har resulterat i en osäkerhet hos Stadsbyggnadskontorets handläggare, menar Mikael Andersson Ståhl.

– Det råder fortfarande en viss osäkerhet kring hur vi ska reagera när en intresseorganisation framför synpunkter under en process eller överklagar ett beslut. Utifrån domar framgår att organisationen måste ha varit aktiv inom ett visst område under en längre tid för att åberopa Århuskonventionen. Det gör att enskilda handläggare ibland kan tveka inför hur mycket vi ska ta hänsyn till en skrivelse eller en överklagan, säger han.

Enligt Mikael Andersson Ståhl är den generella uppfattningen att fönsterbyte är bygglovspliktigt. Men så är det inte. Enligt PBL är bygglov endast nödvändigt vid en väsentlig yttre ändring av byggnaden, vilket är en tolkningsfråga. Det är också därför som två fastighetsägare historiskt har kunnat få två olika beslut från Stadsbyggnads-kontoret, trots att förutsättningarna varit nära identiska.

– Det finns rättsfall som tydligt säger att ett materialbyte, från till exempel trä till metall, inte är lovpliktigt. Samma sak om karmen är en centimeter bredare. Vi får göra en samlad bedömning och det kan vara svårt att avgöra eftersom alla byggnader har sin egen karaktär, säger Mikael Andersson Ståhl.

Förr kunde det absolut hända att man kunde hamna hos en nitisk handläggare.

För att minska risken för att två handläggare fattar två helt olika beslut trots liknande förutsättningar införde Stadsbyggnadskontoret ett nytt arbetssätt. Tidigare fattades beslut på egen kammare men nu förankras samtliga beslut i team.

– Förr kunde det absolut förekomma att man kunde hamna hos en nitisk handläggare. Nu stämmer vi av och bollar med varandra på en helt annan nivå för att skapa samsyn. Om en handläggare ska ge ett avslag så förankrar vi det i flera led för att säkerställa beslutet i så hög grad som möjligt, säger Mikael Andersson Ståhl.

Han säger att handläggare tidigare kanske lutat mer åt ett nej på grund av rädsla för prejudicerande verkan, att hens beslut blir hänvisat till i framtida ärenden.

– Dessutom kommer hela tiden nya domslut som förändrar våra förutsättningar. Det uppstår en prejudicerande verkan, om en gjort fel måste nästa förklara varför. En av de lite svårare delarna med jobbet är att behöva förklara varför något var okej 2019 men inte längre är det, på grund av rättsfall och praxis, och få det att låta rationellt och rimligt för någon som i realiteten bara ser ”jag vill göra exakt samma sak, men får nej?”, säger Mikael Andersson Ståhl.

En lösning på den förvirring som finns hos de olika parterna kan vara på gång. Den nya bygglovsutredningen som regeringen presenterade i våras ska nämligen både trassla ut och förtydliga den gamla PBL. Stadsbyggnadskontoret är remissinstans.

– Det många bra saker i den här bygglovsutredningen. Att begrepp som är uppe för tolkning definieras, till exempel. Men samtidigt är det ett problem när man lägger in rättigheter baserat på luddiga begrepp, säger Mikael Andersson Ståhl.

Byggherrens beslut kan rivas upp flera år senare om någon klagar.

En av stadsbyggnadskontorets invändningar mot bygglovsutredningen är den lägger ett för stort ansvar på byggherren, gällande exempelvis varsamhet och anpassning.

– Det kan bli ett problem eftersom byggherrens beslut kan rivas upp flera år senare om någon klagar. Det blir ett för stort ansvar för en ordförande i en brf, och kan bli väldigt kostsamt vid till exempel ett fönsterbyte. Eftersom mycker mer görs utan formella beslut från oss så kan inte en fastighetsägare känna sig trygg med att de har ett laga-kraft-vunnet beslut på det de vill göra. Om bygglovutredningen tar våra synpunkter i beaktning är jag övertygad om att bygglovsprocessen kan bli enklare för alla parter.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]