Det behövs massiva insatser för att bygga bort översvämningshoten. Fastighetstidningen bad tre experter att resonera om möjliga vägar framåt.
Stora översvämningar, med kostsamma skador på fastigheter och infrastruktur, har drabbat Sverige vid ett flertal gånger de senaste åren. Det är den typ av naturskador som experter menar kommer bli allt vanligare som en följd av klimatförändringar.
Det som skiljer regnovädret Hans från tidigare år är att det drabbat i stort hela Sverige samtidigt. Därför har det knappast gått någon förbi att det krävs stora insatser för att hitta anpassningar som klarar de riktigt stora nederbördsmängderna.
[ Annons ]
Det har länge pratats om den stora underhållsskulden nedgrävd i våra VA-nät. Investeringsrapporten som släpptes av Svenskt Vatten den i våras beräknar det årliga investeringsbehovet för dricksvatten och avlopp i Sverige till 31 miljarder kronor. Beräknat utifrån dagens investeringstakt är det en årlig underinvestering på cirka 10 miljarder kronor. Totalt handlar det om 560 miljarder kronor som behöver investeras fram till 2040.
Många av de skador som rapporteras in till försäkringsbolagen handlar om regnvatten som trycks in i fastigheterna via avloppsnätet. Där handlar lösningarna om att ta tag i eftersatt underhåll och att installera backventiler till den enskilda fastigheten.
Men när Hans, eller vad nästa stora regnoväder döps till, slår till är det i många fall långt ifrån tillräckligt. Även om vi investerar ikapp underhållsskulden så kan ryms så stora nederbördsmängder helt enkelt inte i VA-systemen. I stället måste man anpassa omgivande mark för att kunna leda bort vattnet. Vattenmassorna får ta vägen via gator och parkvägar, i stället för under mark. Parkmark, fotbollsplaner och parkeringar får finna sig att tillfälligt översvämmas. Där kan vattnet fördröjas eller magasineras för att sakta filtreras ner i market eller helt enkelt skvalpa runt tills det torkar upp.
Det finns goda exempel på hur man löst detta vid nybyggnation. Men att lösa det i redan bebyggda områden kan vara både dyrt och knepigt. Dessutom är kommunernas VA-taxa utformad så att den inte kan användas för att finansiera denna typ av lösningar.
Anna Thureson, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna, hoppas på en bred dialog som gör det möjligt för fastighetsägare att bidra och involveras i lösningar.
– Vi befinner oss i en ny situation med mer extremt väder som också kommer att bli alltmer vanligt. Fastighetsägare har ett ansvar att vidta åtgärder på sina fastigheter och gör också förebyggande insatser. Kommunerna behöver också ta sitt ansvar och genomföra förebyggande åtgärder. Men vi ser att det inte räcker. Kommunerna behöver mer stöd och regeringen behöver ta ett helhetsgrepp. Det handlar bland annat om omfattande och långsiktiga samhällsinvesteringar i en infrastruktur som många gånger anlades på 50- och 60-talet, säger Anna Thureson.
Även SKR är inne på att man måste skapa möjligheter att leda bort vattnet till någon plats där det inte skadar byggnader och infrastruktur.
– Vid kraftig nederbörd under korta perioder som vi sett under veckan är det omöjligt för de slutna VA-systemen att kunna omhänderta allt vatten. Regnmängder i denna storlek behöver ledas bort och omhändertas i fördröjningsmagasin och öppna dagvattenlösningar innan det kan avledas till exempelvis VA-systemet, säger Greta Hebel, expert på klimatanpassning på SKR.
För att detta ska kunna ske krävs ett brett samarbete mellan flera aktörer, menar hon.
– Kommunerna behöver arbeta tillsammans med VA-bolagen och fastighetsägare för att planera och genomföra åtgärder som fördröjer och omhändertar nederbörden, för att undvika att vatten ansamlas på platser där det kan ge skada. Åtgärderna behöver komma till stånd på den plats där de ger störst effekt, oberoende av vem som äger marken, säger Greta Hebel.
Staffan Moberg, jurist och klimatexpert på Svensk Försäkring, menar att regleringar måste till så att VA-taxan även får användas till lösningar ovan jord.
– Ska vi i stället ta pengarna från äldreomsorgen eller skolan? Det vore så klart lämpligare att använda VA-taxan eftersom det trots allt handlar om att ha ett fungerande VA-system. Därför måste det till en regleringar för att frigöra medel, säger han.
Det kan emellertid vara lättare sagt än gjort. Enligt Staffan Moberg är dagens politiker helt enkelt för okunniga när det gäller frågor om klimatanpassningar.
– Jag har bjudit in politiker till klimatseminarier för att prata om klimatanpassningar, där de börjar prata om att minska utsläppen. Då har de ju inte ens begripit vad de är inbjudna till, säger han.
Lösningen är enligt Staffan Moberg att utbilda politikerna och göra dem intresserade av frågan. Här kan fastighetsägare spela en stor roll, menar han.
– Om ägare av utsatta fastigheter börjar ställa krav på politiker och kommuner att hitta lösningar så ökar pressen på dem. Och även om det leder till höjda VA-taxor för fastighetsägare så minskar man risken för skador, och det leder till besparingar på sikt, säger han.
Försäkringsfrågan är en annan viktig anledning till att politikerna bör ta klimatanpassningar på allvar. De skador som drabbade fastighetsägare i Gävle under översvämningarna i Gävle 2021 orsakades till största delen av baktryck i stadens VA-systen. Och sedan dess har de sex största försäkringsbolagen sagt att de kommer ha runt 2 200 regresskrav mot kommunens VA-huvudman.
– Det är till en kostnad av 1,2 miljarder kronor. Jag tror inte Gävle kommun sitter på de pengarna, och jag har svårt att tro att deras försäkring kommer att täcka den summan. Gävle var den första. Men vad händer nu, med stormen Hans? Det kommer sannolikt många fler fall där försäkringsbolagen kommer återkräva ersättning från kommunerna, säger Staffan Moberg.
