Linda Teng tycker det behövs bostadsinnovation. Själv bidrar hon med forskning på hur regeländringar för studentbostäder kan ge högre resurseffektivitet, bättre kvalitet, minskad klimatpåverkan och lägre hyror.
Hemmens forskningsinstitut, HFI, grundades 1944 i syfte att rationalisera husmödrarnas arbetsvillkor i folkhemmet. Journalfilmernas allmänna hurtighet må bidra, men det är lätt att fnissa åt den tidens idoga studier och tester för att fastställa lämpliga arbetshöjder i det effektiva och praktiska hemmet.
– Vi skulle behöva lite mer av det i dag, säger Linda Teng, konceptansvarig för student- och forskarbostäder på Akademiska Hus.
[ Annons ]
Här är det bäst att vara tydlig. Nej, hon har inte någon allmän funktionalist eller folkhemsvurm. Och nej! Hon vill verkligen inte tillbaks till en tid då kvinnans plats var i köket.
Men hon menar att det skulle behövas lite mer innovation på bostadsområdet.
Det finns dock nutida exempel, om än inte alls i skala som Hemmens forskningsinstitut. Ett är boendelabbet Live-In Lab. Där arbetar Linda Teng just nu nära de fyra studenter som bor här.
Men med frihet kommer också ett större ansvar
I debatten kring den nyligen föreslagna regeländringen för studentbostäder har många varnat för effekterna om tillgänglighetsreglerna rycks bort. Linda Teng säger att hon visserligen kan förstå oron.
– Men det måste inte alls bli så. Visst lämnar både det nya regelverket för studentbostäder och de allmänna byggreglerna över ett större ansvar på byggherrar och fastighetsägare. Men med frihet kommer också ett större ansvar. Och det tror jag att de långsiktiga fastighetsägarna, vilket de som bygger studentbostäder oftast är, kommer att ta, säger Linda Teng.
Om man tillämpar en lite mer konstruktiv approach på det nya regelverket så kan man skapa ”mer kvalitet och bostadsfunktioner” till både en lägre kostnad och med mindre klimatpåverkan, poängterar Linda Teng.
Den största förändringen i det förslag som regeringen presenterat är att det ska räcka med att 20 procent av studentbostäderna uppfyller gällande krav på tillgänglighet för personer med nedsatt rörelseförmåga.
När man bygger en studentlägenhet på 16 kvadratmeter i dag är kravet att man ska kunna vända med en rullstol i badrummet. Effekten blir en planlösning där nästan en fjärdedel är toalett.
– Krasst sätter det ramarna för vad vi kan bygga och till vilken kostnad, säger Linda Teng.
På kth live-in lab, som är en testbädd, experimenterar Akademiska Hus i samverkan med andra aktörer på nya lösningar, exempelvis genom att testa vad ett mindre badrum med ”god besökstillgänglighet” kan innebära.
Med de nya reglerna kan vi egentligen skapa mer bostadsfunktioner på samma yta
Betyder det att en rullstolsburen person ska kunna besöka en vän, även om inte alla lägenheter uppfyller högsta tillgänglighetsstandard? Eller ska det vara okej att backa in i ett badrum, eller att ett stort tillgängligt badrum ska finnas i närheten. Det återstår att se.
– Vi vill utforska de nya regelverkens möjligheter på ett korrekt och kreativt sätt och samtidigt säkerställa bostadskvalitet, säger Linda Teng.
Akademiska Hus har under de senaste åren arbetat mycket med konverteringar och fått hantera dessa resonemang genom avvikelser i bygglov, som Språkskrapan vid Humanisten i Göteborg och Remus i Frescati, Stockholm. Med de nya reglerna blir det i stället standard framåt.
– Med de nya reglerna kan vi egentligen skapa mer bostadsfunktioner på samma yta. Vi kan få plats med ett större kök, en matplats och studieplats i en 16 kvadratmeter stor bostad, vilket inte är möjligt i dag, förklarar hon.
Linda Teng betonar att begreppet tillgänglighet borde ses ur fler perspektiv, det handlar också om ekonomisk tillgänglighet.
– Var fjärde student tvingas välja bort en studieort på grund av bostadsbrist, och kommer man från en familj med dålig familjeekonomi spelar bostadssituationen ännu större roll. Det är också en tillgänglighetsfråga, säger hon.
Enligt hennes beräkningar skulle hyran kunna minska med upp till tio procent om man jämför en studentbostad på 22 kvadratmeter mot 16 kvadratmeter, enligt normhyresättning. Samtidigt kan klimatpåverkan minska genom att fler lägenheter får plats inom samma byggnadsvolym. Eftersom en så stor del av det byggda beståndet är tillgänglighetsanpassat, samtidigt som omflyttningsgraden av student-bostäder är hög, menar Linda Teng att det kommer att finnas goda möjligheter att lösa behov av tillgänglighetsanpassade bostäder.
Mer social gemenskap, hållbara och till en rimlig kostnad
– Där ser jag också att vi måste samverka för att tillsammans trygga att det finns ett tydligt system för förturer till de bostäderna.
Linda Teng ser också stora möjligheter i delningsboenden.
– En tredjedel av studenterna i dag lider av psykisk ohälsa och många efterfrågar fler sociala sammanhang. Men samtidigt är man lite osäker på det här med att bo med andra. Så vi behöver sprida kunskap om denna bostadstyp. Genom att dela utrymmen kan vi skapa bättre gemenskap och samtidigt använda ytorna mer effektivt, säger hon.
Det innebär att en student som bor här får tillgång till 70 kvadratmeter gemensamma utrymmen och fler boendekvaliteter – men du delar dem med andra. Det kan jämföras mot att bo ensam på cirka 20 kvadratmeter, så som lägenheten såg ut tidigare.
– Med dessa förändringar hoppas Akademiska Hus kunna skapa framtidens studentbostäder: mer social gemenskap, hållbara och till en rimligare kostnad.
