Rikard Silverfur har rätt i att klimatredovisning ska hjälpa företag att minska utsläpp. Just därför behöver vi fortsätta diskutera om dagens redovisning av avfallsförbränning ger rätt styrsignaler.
Rikard Silverfurs kritik tycks bygga på antagandet att utsläpp skulle försvinna från redovisningen. Det stämmer inte. Vår poäng är att utsläppen ska synliggöras tydligare där de uppstår och där möjligheten att påverka dem är störst. Ett systemperspektiv där styrsignalerna minskar utsläppen i hela systemet, inte bara i enskilda led, är centralt.
Rikard Silverfur har också rätt i att ansvaret för avfallets klimatpåverkan bör synliggöras där avfallet uppstår. Det är där avfallslämnaren kan påverka materialval, mängder, sortering och krav på behandling. Det kan handla om retursystem för plast, eftersortering av avfall eller, på sikt, infångning och lagring av koldioxid från förbränningen (CCS). Det ansvaret ligger inte hos fjärrvärmeanvändaren.
Problemet är att varken den internationella standarden eller den särredovisning som Rikard Silverfur förespråkar ger den styrande effekt som behövs. När avfallets klimatpåverkan särredovisas utanför scope 1–3 försvagas kopplingen mellan ansvar, målstyrning och faktiska åtgärder.
Restavfall bör inte jämställas med inköpta bränslen
[ Annons ]
Att redovisa avfallets klimatpåverkan tydligt hos avfallslämnaren är logiskt. Så gör man redan i andra länder som använder deponering. Inga utsläpp försvinner, men incitamenten att minska restavfallet som måste behandlas stärks tydligt. Samtidigt skulle incitamenten att nyttiggöra spillvärmen öka för fastighetsägare om de slipper redovisa utsläppen från andras avfallshantering.
Detsamma gäller avfall från andra länder. I dag betalar företag för att få sitt avfall behandlat i Sverige, men behöver inte redovisa klimatpåverkan härifrån. Om de behövde inkludera dessa utsläpp i redovisningen skulle även dessa utländska avfallslämnare få starkare incitament att minska sitt restavfall.
Rikard Silverfur liknar avfall vid ett bränsle bland andra. Men restavfall bör inte jämställas med inköpta bränslen. Bränslen köps in för el- och värmeproduktion. Avfallsförbränning är i grunden en avfallstjänst, finansierad genom mottagningsavgifter från avfallslämnarna. Dessutom pågår avfallsförbränningen året om, oavsett värmebehovet i fjärrvärmesystemet.
Det svenska fjärrvärmesystemet skiljer sig från många europeiska energisystem genom den välutvecklade sammankopplingen av avfallshantering, spillvärme, värmeförsörjning och vid kraftvärme även elproduktion. När internationella modeller tillämpas rakt av riskerar de därför att missa de systemnyttor som svensk fjärrvärme skapar. Den tidigare regeringen uppmärksammade att fjärrvärmens konkurrenskraft bör spegla dessa nyttor.
Forskning om energisystem visar att nyttiggörande av spillvärme från avfallsförbränning bidrar till ett mer resurseffektivt och robust energisystem i Sverige. Detta medför lägre klimatpåverkan och lägre kostnader för användarna. Åtgärder för att minska restavfallet behövs, men ansvaret för dessa ligger hos avfallsaktörerna. Ansvaret ligger inte hos fjärrvärmeanvändarna, som rimligen bara ska ansvara för sitt eget avfall. Liknande bedömningar har även gjorts av Energimyndigheten. Det är därför motiverat att klimatredovisningen speglar detta.
Klimatredovisningen blir inte mer effektiv av att lägga avfallets klimatpåverkan på fjärrvärmeanvändaren
Bland undertecknarna finns även konsulter som hjälper fastighetsägare att utveckla mer hållbara fastigheter. Vi ser hur dagens klimatredovisning och hållbarhetscertifiering skapar styrsignaler som leder till sämre resursutnyttjande snarare än lägre utsläpp. Det kan leda till onödigt höga kostnader och mindre effektiva investeringar för företagen.
Klimatredovisningen blir inte mer effektiv av att lägga avfallets klimatpåverkan på fjärrvärmeanvändaren. Den blir mer effektiv när den ger starkare incitament att minska restavfallet och öka nyttiggörande av spillvärme. Den ska helt enkelt inte straffa fastighetsägare som gör rätt.
Eric Zinn, hållbarhetschef, Göteborg Energi
Louise Ödlund, professor i energisystem och vicerektor för forskning, Linköpings universitet
Ida Åkesson, Sustainability Lead, Ramboll Sweden
Anna Joelsson, Hållbarhetsstrateg, Sweco
Senast den 1 oktober lämnar Energimyndigheten ett besked som kan förändra hur fastighetsägare redovisar sina klimatutsläpp. Bakom krångliga tekniska begrepp ligger en enkel fråga – vem ska bära ansvaret för plasten som eldas för att värma huset?
› Läs artikeln
