I dag drar Beredskapsveckan igång, den nationella kampanj där Myndigheten för civilt försvar (MCF) i en vecka uppmanar svenska hushåll att stärka sin krisberedskap. Årets tema, liksom förra årets, är ”Du är en del av Sveriges totalförsvar”.
I helgen medverkade Anna Wiking, stadsutvecklings- och samhällsstrateg på Fastighetsägarna Syd, i P4 Extra för att prata om ett område hon menar ofta glöms bort i beredskapssammanhang. Nämligen relationen till grannarna.
Hon pratar även med Fastighetstidningen om saken.
– Vikten av granngemenskap lyfts upp både av MCF och i vårt eget metodstöd. Och det handlar helt enkelt om att man har lite koll på varandra, så att man vet om det är någon som behöver extra hjälp. Oftast är det klassiska exemplet att det är den äldre som behöver hjälp, säger Anna Wiking.
Hon lyfter skyddsrummet som ett exempel. Om krisen kommer och man för första gången möter grannarna där nere, i en pressad situation, blir det svårare att hitta lugn och samhörighet. Hon menar att om man haft kontakt sedan innan fungerar gruppen bättre tillsammans.
[ Annons ]
Samma logik gäller mindre dramatiska lägen, som ett strömavbrott, då det kan handla om att helt enkelt kunna knacka på hos grannen och fråga om ett extra batteri.
Hon lyfter också att nyttan inte bara handlar om det akuta läget. Enligt Anna Wiking hänger trivsel och nöjdhet med boendet ihop med hur mycket vardagskontakt man har med sina grannar, vilket gör frågan relevant även för fastighetsägare som vill ha nöjda hyresgäster.
– Om jag säger hej till min granne eller kostar på mig att bjuda lite på mig själv och utbyta en enkel mening så är det något man gör för att investera i något som är bra för alla, och som kommer att gynna oss den dagen vi behöver det som mest, säger hon.
Frågan om hur mycket grannkontakten egentligen spelar roll i en kris är dock inte självklar. Fastighetstidningen har tidigare skrivit om en Sifo-undersökning där endast fyra av tio svenskar sa att de skulle hjälpa en granne vid en kris.
David Bergman, forskare vid Försvarshögskolan, menade då att det inte nödvändigtvis är något stort problem, eftersom människor tenderar att gå samman ändå när det verkligen gäller, med hänvisning till både terrordådet på Drottninggatan och pandemin.
Anna Wiking köper inte att det skulle göra frågan mindre angelägen.
– Om vi ser människorna runt omkring oss som en tillgång, och att granngemenskap är en del av totalförsvaret, har jag svårt att se varför vi inte skulle investera i det redan nu. De som trivs bäst med sitt boende är också de som har den korta enkla vardagskontakten med sina grannar. Det är mycket att vinna på, oavsett vad som händer i en kris.
För fastighetsägare handlar det inte om stora grepp, menar hon. Man kan fråga hyresgäster om de vill sköta planteringar på gården, sätt ut extra stolar på gemensamma ytor, eller uppmana till förnamn på dörren och i porten.
Malmös allmännyttiga bostadsbolag MKB har till exempel körts kampanjen ”Säg hej till din granne”.
– Med små medel kan man bjuda in, men inte påtvinga. Det handlar om att lyssna in, inte om att bestämma att just den här dagen ska något hända.
