På måndagen presenterade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari betänkandet från Klimatanpassningsutredningen, ledd av den särskilda utredaren Johan Hjalmarsson.
Den lyfter bland annat fram att stat och kommun måste ta var sitt ansvar för klimatanpassning – men också för finansieringen av samhällets robusthet i stort.
[ Annons ]
Rikard Silverfur, chef för utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, menar att det är ett viktigt erkännande av att vissa risker överskrider både enskilda fastighetsägares ansvar och kommunernas skattekraft.
– Vi ser positivt på att klimatanpassning nu erkänns som en nödvändig samhällsinsats. Men staten måste också vara beredd att ta en större del av finansieringsansvaret. Det handlar ytterst om att upprätthålla samhällets funktionalitet, säger Rikard Silverfur.
Utredningen föreslår en medfinanseringslag där kostnader för klimatanpassning delvis ska kunna läggas på enskilda fastighetsägare, även när åtgärderna inte leder till ökat värde på den berörda fastigheten.
– Vill kommunen skydda kommunhuset eller till exempel en skola mot översvämning från ett närliggande vattendrag kommer det i många fall vara lämpligt att även skydda andra fastigheter och inte bara kommunhuset eller skolan. I ett sådant fall menar vi att det är rimligt att även de andra fastighetsägarna som får nytta av klimatanpassningsåtgärden ska vara med och betala för åtgärden, säger Johan Hjalmarsson.
Rikard Silverfur lyfter dock fram att klimatanpassningsåtgärde inte bara får ses som en kostnad som ska fördelas, utan att fastighetsägare får något tillbaka av investeringarna.
– Vi säger inte nej till att fastighetsägare medfinansierar, men vi menar att värdestegringsprincipen ska gälla, alltså att fastighetsägare bidrar till finansieringen när åtgärden tydligt ökar fastighetsvärdet men inte annars, säger han.
En sådan fördelningsmodell är både legitim och ekonomiskt rimlig, menar Rikard Silverfur.
– Den som gynnas ska också kunna bidra, men inte utöver nyttan. Vi lyfte detta i vårt inspel till utredningen. Trots det öppnar betänkandet för att även klimatanpassningsåtgärder utan tydlig koppling till ökat värde kan läggas på enskilda fastighetsägare. Det anser vi vara en riskabel väg. Att öka belåningen i fastighetsbeståndet utan motsvarande värdeökning kan äventyra både hushållens ekonomi och fastighetssektorns stabilitet.
Fastighetsägarna ser också positivt på förslaget att tydligare lagreglera servicenivån i det allmänna VA-nätet.
– Det sätter press på kommuner att planera långsiktigt och minska sårbarheten i systemen. Men med det följer också ansvar: kostnader för att åtgärda eftersatt underhåll, som uppstått till följd av tidigare kommunala beslut att skjuta upp investeringar, bör inte få belasta dagens VA-kollektiv. Det är naturligt att kommunerna själva får ta konsekvensen av sitt agerande, säger Rikard Silverfur.
