Bromma flygplats varande eller icke varande har debatterats flitigt under många år. Diskussionerna har handlat om såväl negativ miljöpåverkan som dålig lönsamhet.
Platsen ingår även i nuvarande politiska ledning för Stockholms stads planer för utveckling av stadsdelen Bromma parkstad, som i och med uppsägningen av avtalet är ett steg närmare ett förverkligande. Totalt planeras det för 22 500 nya bostäder.
[ Annons ]
– Brommaflyget står i vägen för Stockholms utveckling och konkurrenskraft. Bostadsbristen i stockholmsregionen hämmar kompetensförsörjning och tillväxt. Genom att säga upp avtalet ger vi staten goda planeringsförutsättningar för en ordnad avveckling av flygplatsen. Senast år 2038 kommer Stockholm stå redo att sätta spaden i backen för en ny klimatsmart stadsdel, säger Karin Wanngård (S), finansborgarråd.
Det var 2021 som Stockholms Handelskammare meddelade att man ändrat ståndpunkt och inte längre säger hårdnackat nej till en avveckling av flygplatsen i Bromma. Men det gör man inte förbehållslöst. David Stenergard, som är näringspolitisk expert på infrastruktur vid Stockholms Handelskammare, anser inte att Bromma bör avvecklas innan det finns konkreta planer för hur Arlanda ska utvecklas, finansieras och inom vilken tidshorisont.
– Det finns idag ett existerande samordningsuppdrag som getts till Peter Norman där han av staten fått i uppgift att se över hur Arlanda och den omkringliggande infrastrukturen ska utvecklas och hur finansieringen ska se ut. Staten bär det huvudsakliga ansvaret för att utveckla Arlanda. Vi måste säkerställa att Arlanda har kapaciteten, att det går snabbt, smidigt och billigt att ta sig dit och vi måste ge flyget till Sverige rättvisa konkurrensvillkor genom en slopad flygskatt. Utan rimliga flygförbindelser är Sverige en isolerad randstat i Europas utkant och avståndet mellan landets regioner ökar med långa restider, säger David Stenergard.
Men han säger samtidigt att han håller med om att det finns stora nyttor med att bygga en ny och dynamisk blandstad på den mark som Bromma flygplats i dag upptar. Marken är attraktiv och bebyggelse skulle innebära samhällsekonomiska nyttor på över 40 miljarder kronor enligt beräkningar som Handelskammaren låtit det internationella konsultbolaget Ramboll göra.
– Tidshorisonten för detta projekt ligger dock flera decennier framöver i tid och det går idag inte att svara på hur realistiska planerna är, säger David Stenergard.
Bromma parkstad är tänkt att rymma bostäder, arbetsplatser, skolor, förskolor, idrottsplatser, kulturlokaler, butiker och service. Minst hälften av bostäderna ska vara hyresrätter. Ny infrastruktur och utbyggd tunnelbana till området ska planeras i ett tidigt skede.
– De här bostäderna kommer behövas för att vi ska kunna möta behoven hos en växande befolkning och klara kompetensförsörjningen i hela regionen, säger Clara Lindblom (V), bostads- och fastighetsborgarråd.
Åsa Lindhagen (MP), miljö- och klimatborgarråd, menar att det i tider av en akut miljö- och klimatkris är viktigare än någonsin att skydda städernas grönska.
– Bromma parkstad är en chans att bygga tusentals nya bostäder utan att röra någon värdefull natur. Det är dags att sluta ge hjärt- och lungräddning till Bromma flygplats, säger hon.
Många politiska turer återstår dock innan Brommas öde beseglas. I Tidöavtalet anges tydligt att inget beslut om Bromma flygplats nedläggning kommer att fattas under mandatperioden. Swedavias avtal med Stockholms stad innebär att staten arrenderar marken till december 2038. Stockholms stads försök att förkorta arrendetiden har mötts av tydligt nej från regeringen.
Från oppositionen i Stockholms stadshus märks också ett tydligt motstånd. Moderaternas gruppledare, Christofer Fjellner, kallar i DN det nuvarande styrets utspel för symbolpolitik och är tydlig med att vilja prioritera en cityflygplats.
