Enligt granskningen har statliga myndigheter i genomsnitt 22 kvadratmeter kontorsyta per anställd – betydligt mer än i jämförbara verksamheter. Samtidigt har beläggningsgraden på kontoren sjunkit de senaste åren, till stor del på grund av ökat distansarbete.
Nu rekommenderar Riksrevisionen regeringen att tydligare styra myndigheterna mot mindre och billigare kontorslokaler.
[ Annons ]
– Myndigheterna utgår huvudsakligen från de egna ekonomiska ramarna snarare än verksamhetens behov när de väljer lokaler. Och eftersom anslagen höjs i förhållande till hyreskostnaderna har de små incitament till effektivisering, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Den totala årliga kostnaden för statliga kontorslokaler beräknas till mellan 10 och 15 miljarder kronor. Enligt Riksrevisionens uppskattning skulle kostnaderna kunna minska med 2,5 till 4 miljarder kronor per år om kontorsytan per anställd reducerades till 15 kvadratmeter och myndigheter flyttade till mindre centrala lägen.
– Detta är en grov uppskattning med viss felmarginal. Men den visar att det är möjligt att minska statens kostnader med flera miljarder kronor årligen genom en mer effektiv kontorsanvändning, säger Krister Jensevik, projektledare för granskningen.
Granskningen pekar även på att framför allt mindre myndigheter har höga kostnader i samband med att de tecknar nya hyreskontrakt – ofta motsvarande ett års hyra. Riksrevisionen föreslår därför att regeringen ser över möjligheten att myndigheter på samma ort delar kontorslokaler.
Riksrevisionen påpekar också att myndigheter som i dag använder sina kontor mer effektivt får behålla besparingarna själva. Det innebär att frigjorda resurser inte nödvändigtvis används där de gör mest nytta.
– Totalt sett handlar det om stora belopp som skulle kunna göra större nytta på andra områden. Regeringen bör därför överväga att mer aktivt styra det här området för att möjliggöra medvetna politiska prioriteringar, säger Christina Gellerbrant Hagberg.
