Nyligen avslutades utredningen Nya samverkansformer – modern byggnads- och reparationsberedskap, som föreslår hur Sverige kan stärka sin försörjningsberedskap inom bygg och anläggning.
Förslaget nämner dock ingenting om bostäder. I stället ligger fokus på militära anläggningar och andra samhällsviktiga byggnader. Det menar Riksbyggen, som nu efterlyser att även bostadsfrågan lyfts in i beredskapsarbetet.
[ Annons ]
– Det behövs en beredskap för att snabbt kunna reparera eller ersätta bostäder som helt eller delvis förstörts. Tryggheten i att ha en fungerande bostad blir än mer viktig vid händelse av en stor kris eller krig, säger Håkan Andersson, ansvarig för bostadspolitik på Riksbyggen.
Johanna Frelin, vd på Riksbyggen, lyfter även behovet av att planera för återuppbyggnaden av bostäder och menar att det är en aspekt som inte får förbises.
– När krisen eller kriget är över kommer återuppbyggnadsfasen, som blir en utmaning både praktiskt och ekonomiskt. Återuppbyggnad behöver också vara en del av beredskapsplanen, säger hon.
Marie Öhrström, chefsjurist på Fastighetsägarna Sverige, menar att det generellt finns en kritik inom näringslivet om att beredskapsarbetet är för otydligt.
– Företag vill bidra till att rusta Sverige men vet inte hur de ska planera eller vilka förväntningar som finns på dem. Otydligheten gäller i synnerhet fastighetsbranschen och bostadssektorn eftersom de inte ingår i någon av de tolv beredskapssektorerna som arbetet med civilt försvar vilar på. Att ha tak över huvudet är en av de viktigaste trygghetsfaktorerna i kristid, säger hon.
