Regeringen, cirka två veckor innan valet till EU-parlamentet, vill sätta ner foten i en fråga som man menar påverkar vår konkurrenskraft – att vi inte enbart nöjer oss med grundkraven i EU:s regler och direktiv, utan även går längre och överimplementerar.
– Det måste Sverige sluta med. Det är dåligt för den inre marknaden och det kostar oss stora pengar, menar Ebba Busch.
Därför tillsätts nu ett implementeringsråd med uppgift att analysera ärenden som kommer upp inom EU som man anser Sverige bör uppmärksamma. Och ta fram rekommendationer till regeringen om genomförande av nya eller av EU ändrade EU-rättsakter som man bedömer är av särskilt intresse för företag i Sverige.
Rådets medlemmar är ännu inte tillsatta, det arbetet pågår, vilket tyder på att regeringen velat presentera nyheten innan EU-valet.
Ska vi värna svenska intressen ska vi in tidigare och då vi kan påverka EU-lagstiftningen när den är som mest formativ.
Ebba Busch betonade under presskonferensen att Sverige måste komma in tidigt i processerna när EU manglar fram nya direktiv.
– När det är uppe på ministerrådsmötet är det redan förhandlat och klart. Ska vi värna svenska intressen ska vi in tidigare och då vi kan påverka EU-lagstiftningen när den är som mest formativ.
Hon varnade även för att Sverige och EU står inför ett vägskäl där det är viktigt att stärka unionens konkurrenskraft.
– Om den försämras ska vi inte bli förvånade om USA och Kina springer om oss.
Hur ser det då ut när det gäller överimplementeringar? Näringslivets regelnämnd, NNR, gjorde 2019 en rapport: ”Stärkt konkurrenskraft genom ett effektivare genomförande och tillämpning av EU-lagstiftning”
– Den ger ingen helhetsbild av överimplementeringar och mig veterligen finns ingen total jämförelse med övriga länder inom EU kring mängden överimplementeringar. Men det vi såg var ett vi i många fall går längre än än vad man gör bland andra nordiska länder och att det är problem, säger Christina Fors, sakkunnig på NNR
Vad ser du som skälet till det?
– Många gånger att man vill vara bäst i klassen och ha höga ambitioner. Man tänker att bara är positivt att gå längre och inte att det kan leda till negativa effekter som ökande kostnader och påverka på konkurrenskraft, säger Christina Fors.
För fastighetssektorn var hissdirektivet, som togs 2014, något som många i efterhand ansåg vi överimplementerat. EU krävde att alla nya hissar skulle vara försedda med en innerdörr av säkerhetsskäl. Äldre hissar tilläts dock använda varningsskyltar och fotocellslösningar istället för en innerdörr. Men i Sverige bestämdes att alla hissar, såväl nya som gamla, skulle utrustas med innerdörr. Beslutet ledde till att fullt fungerande hissar fick bytas ut eller rustas upp till en uppskattad kostnad av totalt två miljarder kronor.
Hos Fastighetsägarna välkomnar man regeringens initiativ.
– För att verkligen främja fastighetsföretagandet är det avgörande att det nyinstiftade implementeringsrådet prioriterar arbetet med både Direktivet för byggnaders energiprestanda och NIS2-direktivet. En överimplementering av dessa direktiv riskerar att allvarligt försämra affärsklimatet för fastighetsföretag i Sverige, säger Rikard Silverfur, chef för utveckling & hållbarhet.
På onsdag kommer Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna att träffa Ebba Busch för att då diskutera regeringens förenklingspolitik för företagen.

