Det är nog få som undgått att det börjar bli trångt i elnätet. När många använder el samtidigt skapas effekttoppar som behöver hanteras. En lösning är att bygga ut elnätet, men det tar tid. Ett annat sätt är att utnyttja det befintliga elnätet mer effektivt genom att flytta och sprida ut elanvändningen över dygnet. Det är därför nu elnätsföretagen succesivt inför effekttariffer. Då blir det alltså billigare för den som lyckas flytta sin elanvändning till tider då elnätet är mindre belastat.
Detta sker succesivt. Exempelvis en stor aktör som Ellevio införde en effektbaserad abonnemangsmodell vid årsskiftet – men då enbart för villor eftersom man anser att det är de som tydligast driver effekttoppar i Ellevios nät (enligt uppgift från dem själva – men i Energimarknadsinspektionens finns de med på bolag som har effektavgift även till lägenheter). Lägenheter omfattas där ännu inte av effekttariffer utan har samma abonnemang som tidigare. Men senast den 1 januari 2027 ska alla nättariffer innehålla en effektkomponent i någon form.
[ Annons ]
Det finns ingen möjlighet att göra undantag för lägenhetskunder, däremot en möjlighet att ansöka om dispens från föreskriftens krav. Och det finns ett sådant ärende där Göteborg Energi vill undanta lägenhetskunder, där har beslut ännu inte tagits.
Johan Wejdmark, affärsutvecklare på Fastighetsägarna Stockholm, menar att det kan dyka upp problem på ställen där effekttariffer redan nu börjar införas. Han oroar sig bland annat för att incitamenten att minska energianvändningen kan försvagas.
– Jag förstår varför man inför det. Det är naturligtvis klokt att styra mot att använda elnätet på ett effektivare sätt genom att kapa effekttoppar. Men många vänder sig till oss med är det faktum att elhandelsbolagen erbjuder låga priser under dagen för sol- och vindel, medan elnätsbolagen vill styra mer konsumtion till natten. Det blir alltså två olika prissignaler. I en optimal värld hade man kunnat ta hänsyn till båda. Men så fungerar sällan vardagen för människor.
Johan Wejdmark menar att det behövs större tydlighet för att gemene man ska kunna planera sin elkonsumtion efter tydliga prissignaler.
– När det blir alltför komplext är det många som i stället tar ett steg tillbaka och enbart reagerar på att priset höjs i stället för att ta reda på hur man bäst kan påverka sin situation.
Det börjar dock komma lösningar. Exempelvis lanserade Tekniska verken och Göteborg Energi i våras en API-lösning som gör det lättare för företag och privatpersoner att styra sitt effektuttag och sänka elkostnaderna.
Men Johan Wejdmark ser inte riktigt att de ”breda vardagslösningarna” ännu är på plats.
Än knepigare blir det om man i ett flerfamiljshus valt ett gemensamt elabonnemang (IMD el) för att spara på den fasta avgiften. Det är en lösning som behövs för att kunna utnyttja egen solelsproduktion till förbrukningen i lägenheter och inte bara till fastighetens elbehov som hissar, belysning, tvättstuga och så vidare.
Då har lägenhetsinnehavarna egna undermätare som föreningen eller hyresvärden sedan debiterar efter. Då gäller det att de individuella elmätarna kan räkna ut effekttoppar hos respektive hyresgäst. det görs inte av elnätsleverantörens programvara. Problemet blir alltså annars att incitamenten att minska energianvändningen inte finns direkt hos den enskilde.
Johan Wejdmark ser en risk att man missar målen.
– Jag är övertygad om att det kommer att lanseras systemstöd. Men det är ännu inte på plats. När man börjar dribbla med taxekonstruktioner är det viktigt att inte plötsligt förändra förutsättningar för långsiktiga investeringar som byggts in i fastigheter innan en lösning är på plats. Det undergräver förtroendet för taxekonstruktioner, och för leverantören ytterst.
Johan Wejdmark tycker att det är klokt att kontakta den leverantör som står för mätvärdena till hyresavin vilka möjligheter som finns att ta hänsyn till nya effektariffer.
Olle Tjälldin är vd på Infometric, en av de största systemleverantörerna av lösningar för gemensam el (IMD el. Han berättar att de redan har stöd för dynamiska tariffer både för boende och laddboxar, för de kunder som önskar utnyttja prisvariationer över dygnet.
På så vis går det alltså att även med denna lösning skapa incitament för att påverka de boendes förbrukningsmönster.
Men Olle Tjälldin påpekar att slutsatsen i flera projekt visat att timtariffer har begränsad effekt på beteendet i hemmet.
– I praktiken har lägenhetsinnehavare begränsade möjligheter att flytta sin elanvändning, till skillnad från villaägare. Den största delen av hushållselen, cirka 85 procent, går till kyl och frys, matlagning, belysning och hemelektronik, användning som i princip är bunden till dygnsrytmen eller behöver vara på hela tiden.
Det som kan styras är främst drift av disk- och tvättmaskin samt torktumlare, tillsammans cirka 15 procent av förbrukningen.
– Där kan det dock uppstå praktiska problem, då nattlig drift kan skapa störningar i flerbostadshus, samtidigt som den ekonomiska vinsten ofta är marginell, kring 25–35 kr/månad, säger Olle Tjälldin.
Om man i stället ska blicka fram på hur fastighetsägare verkligen kan minska elkostnaderna, och samtidigt bidra till effektutjämning, menar Olle Tjälldin att man ska optimera på fastighetsnivå. Dels med ett gemensamt elabonnemang, dels genom att styra laddboxar, solcellsproduktion och batterilagring intelligent. Det kan exempelvis ske genom att batterier laddas ur vid effekttoppar och laddas nattetid.
Laddning av elbilar är en faktor som sannolikt komma driva effekttariffer i betydligt högre utsträckning än lägenhetselen. Fördelen där att laddning kan styras till låglasttider och man kan också begränsa effekten i laddboxarna. Då tar laddningen lite längre tid men det har i regel ingen betydelse om den sker nattetid.
– Vi ser hur utvecklingen nu går mot smarta, digitaliserade fastigheter där solceller, batterier, laddinfrastruktur och mikronät samverkar i ett helhetsstyrt system. Detta är med stor sannolikhet den framtida standarden för energieffektiv fastighetsdrift, säger Olle Tjälldin.
