Holmestig: ”Ingen önskelista, utan nödvändiga reformer”

I dag tisdag, i samband med riksmötets öppnande, passar Anders Holmestig, vd för Fastighetsägarna Sverige, på att i en debattartikel i Dagens Industri ge den tillträdande regeringen tre konkreta uppgifter. Han menar att om Sverige ska klara jobb, tillväxt, energiomställning och beredskap krävs det bättre förutsättningar för att bygga, rusta upp och utveckla de bostäder, lokaler och miljöer som samhället behöver.

Anders Holmestig menar att dessa frågor, på ett helt annat sätt än hittills, måste börja ses som en del av tillväxtpolitiken.

Här finns krav som att se över hyreslagstiftningen och att sätta ett nationellt mål för kortare plan- och byggprocesser. Han skriver uttryckligen att det inte ska ses som en önskelista från en bransch. Vem det blir som i slutändan ska svara upp mot Anders Holmestigs krav är just nu långt ifrån klart. Men en hel del talar för att det kan bli en konstellation med delvis andra uppfattningar om boende och byggande än Fastighetsägarna. Därför bad Fastighetstidningen Anders Holmestig att resonera kring hur han ser på möjligheterna att det blir mer än bara en önskelista som sakta löses upp de närmaste fyra åren.

Här borde det vara relativt enkelt att enas om att det krävs reformer oavsett vilken regering som tillträder.

Vi börjar med det lättaste. Vad av det du efterfrågar bedömer du som relativt enkelt att genomföra, oavsett vem som tillträder?

[ Annons ]

– Det som är enklast att genomföra är åtgärder som gör plan- och bygglovsprocesserna effektivare och mer förutsägbara. Vi har tillsammans med Byggföretagen och Bygg i Tid pekat på fyra konkreta åtgärder för att korta ledtiderna: tidigare och tydligare besked från staten om vilka utredningar som krävs, en finansieringsmodell som belönar framdrift, en kortare väg för överklaganden och tydligare ramar för exploateringsavtal.

Anders Holmestig trycker på att när en investering stoppas eller försenas av otydliga regler eller en ineffektiv process drabbar det inte bara byggandet utan också företag och kommuner. Att komma till rätta med dessa problem kräver politiska beslut. Att han ändå placerar detta bland det som borde vara relativt enkelt beror på att det inte är någon ideologisk vattendelare.

– Här borde det vara relativt enkelt att enas om att det krävs reformer oavsett vilken regering som tillträder, säger Anders Holmestig.

De förslag du beskriver som relativt enkla, varför har de inte redan genomförts?

– Därför att ansvaret är splittrat mellan myndigheter och kommuner. Var och en för sig kan de enskilda delarna framstå som rimliga, men sammantaget blir processen lång och oförutsägbar. Att det inte skett några större förändringar beror till stor del på att det kräver att ansvarsfördelningen mellan kommun och statliga myndigheter görs om.

Och vad är svårast? Var tror du att det tar emot mest, oberoende av majoritet?

– Det behövs större reformer för att skapa långsiktigt goda förutsättningar för investeringar i hyresrätten. Och i de frågorna finns starka politiska låsningar som gjort det svårt att nå samsyn över parti- och blockgränserna.

Det är som sagt oklart vem och vilka som i slutändan bildar regering. Men hos Vänsterpartiet, som har som krav att få ingå i en rödgrön regering, finns drastiska förslag som hyresstopp. Anders Holmestig konstaterar att han där bara kan hoppas att politiken ska se bortom de kortsiktiga lösningarna och ta ansvar för att säkerställa att det finns långsiktigt goda möjligheter för investeringar i både dagens och nya hyresrätter.

Om något av de förslagen ändå blir verklighet, vad blir er linje: motstånd, eller att snarare försöka påverka utformningen i en mindre skadlig riktning?

– Vår linje är tydlig: vi kommer att motsätta oss sådana förslag och visa vilka konsekvenser de får. Hyresstopp riskerar att urholka underhåll och investeringar. Förköpslagstiftning och förprövning skapar osäkerhet på en marknad som redan behöver mer kapital och långsiktiga investeringar.

Just nu svänger det från dag till dag. Men om det till slut blir Magdalena Andersson som bildar regering lär det komma ett par reformer som Fastighetsägarna knappast jublar över. Ser du ändå en möjlighet att påverka själva utformningen av ett återinfört investeringsstöd i en, enligt er, mer konstruktiv riktning?

– Vår utgångspunkt är att ett brett investeringsstöd inte är rätt väg att gå. Det löser inte de grundläggande problem som gör att bostäder inte byggs: långa processer, höga kostnader och osäkerheten kring de långsiktiga intäkterna när hyresnivåer alltid kan överprövas.

Men det ligger som sagt i farans riktning att det ändå kommer.

– Då bör utgångspunkten vara att statliga stöd i första hand riktas till hushåll som har svårt att efterfråga en bostad. Om en regering ändå väljer att införa ett stöd måste det vara tydligt avgränsat och träffsäkert, så att det leder till fler bostäder som annars inte skulle ha byggts och riktas till grupper som annars har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden.

Finns det andra tänkbara reformer där du hoppas kunna påverka besluten så att utfallet blir mer funktionellt?

– Ja, en handlar exempelvis om skattereglerna. Sverige behöver modernisera reglerna för moms vid lokaluthyrning för att underlätta omställning av fastigheter. En annan del handlar om att anpassa de svenska ränteavdragsreglerna till EU-nivå, så att de inte är onödigt stränga och håller tillbaka fastighetsföretagens investeringar.

Åter. Det är ingen önskelista, utan enligt Anders Holmestig helt nödvändiga reformer för att människor ska kunna flytta till studier och arbete, för att företag ska kunna rekrytera och för att de sedan också ska kunna hitta lokaler för sina verksamheter. Han lägger också till att kraven på ökat återbruk i fastigheter behöver utformas så att de fungerar inom ramen för hyresmarknaden.

– Det svenska hyressättningssystemet är inte anpassat för de investeringar och kostnader som återbruk kan innebära, säger Anders Holmestig.

Utformningen av EU:s bostadspolitiska satsningar ser han också som ett område där den tillträdande regeringen behöver agera, för att säkerställa att besluten är anpassade till svenska förhållanden och till villkoren på den svenska bostadsmarknaden.

Han fortsätter:

– På fjärrvärmemarknaden behövs ett starkare kundskydd, med transparens och en fungerande oberoende prövning när kunder och leverantörer inte är överens. Och VA-näten har ett stort investeringsbehov, men ansvaret och finansieringen måste utformas så att nödvändiga åtgärder kan genomföras utan orimliga och oförutsebara kostnadsökningar för fastighetsägare och boende.

Det är en hel del, med andra ord. För att det ska bli verkstad ser Anders Holmestig det som helt nödvändigt att bostadsfrågan inte enbart ses som en ren fördelnings- eller välfärdsfråga, utan lika mycket som en tillväxtfråga.

– Många partier ser bostadsbyggandet som viktigt, men alltför ofta behandlas bostadspolitik och näringspolitik som separata områden. Vår poäng är att de hänger ihop. Det går inte att tala om fler jobb och regional tillväxt utan att också tala om bostäder och tillgängliga lokaler. Bostadspolitiken behöver därför bli en integrerad del av tillväxtpolitiken, inte ett separat område vid sidan av den.

I debattartikeln skriver du att fastigheter varken är en höger- eller vänsterfråga. Samtidigt är de förslag du varnar för i huvudsak vänsterförslag.

– Vi förhåller oss till förslagens konsekvenser, inte till vilken sida som lägger dem. När vi varnar för hyresstopp, förköpslagstiftning eller förprövning handlar det om att de riskerar att minska investeringarna och öka osäkerheten. Det gäller oavsett vem som lägger förslaget. Vi arbetade på samma sätt mot den nuvarande regeringens förslag om obligatorisk områdessamverkan, eftersom vi anser att frivillig samverkan ger bättre och mer hållbara resultat än nya tvingande lösningar.