Vart femte år gör Hyresgästföreningen enkätundersökningen där hyresgäster ger sin syn på bland annat boendekvalitet och förtroendet för sin hyresvärd. I årets rapport Hur sköter sig hyresvärdarna? har AktivBo ställt frågan till 7097 personer. Enbart 57 procent av hyresgästerna anser att hyran motsvarar vad de får tillbaka. Det är ett tapp på nästan 13 procentenheter jämfört med förra mätningen 2020 – och den lägsta nivån hittills.
Mest missnöjda är boende hos privatvärdar. Där anser endast 54 procent att hyran faktiskt motsvarar vad de betalar för mot 62 procent inom allmännyttan.
[ Annons ]
Enligt undersökningen sjunker förtroendet för hyresvärdarna. Antalet hyresgäster som skulle rekommendera sin hyresvärd har sjunkit med nästan sex procent sedan 2020. Allt fler upplever dessutom att reparationer dröjer, att det blivit svårare att nå sin värd via telefon, mejl eller besök. Här kan det vara på sin plats att betona att det är upplevelsen som mäts. Inte nödvändigtvis samma sak som att exempelvis svarstider de facto blivit längre.
Från Hyresgästföreningens håll menar man att det handlar om ”boendekrympflation” där hyran stiger men boendevärdet krymper. I rapporten formuleras frågeställningen: ”Respondenterna ombeds även ta ställning till hur de upplever sin boendekvalitet i förhållande till sin månadshyra.”
Anders Holmestig, vd fastighetsägarna Sverige, reagerar på metodiken. Om frågan så tydligt utgår från en konstaterad fördyring är det mer eller mindre givet, egentligen oavsett vilken vara eller tjänst det gäller, att svaren kommer att vara i negativ riktning.
[ Annons ]
– Det vi däremot delar är insikten om att många hushåll påverkas av den ekonomiska situationen. De senaste tre åren har hyrorna höjts med cirka 15 procent. Men det måste sättas i relation till fastighetsägarnas verklighet: kostnaderna för drift och underhåll har samtidigt ökat med hela 30 procent enligt SCB:s fastighetsförvaltningsindex, säger Anders Holmestig.
Marie Linder, förbundsordförande Hyresgästföreningen, är dock säker på att det handlar verkligt försämrad förvaltningskvalitet.
Men kan man inte tolka det ökade missnöjet som ett uttryck för att hyresgäster ogillar att hyrorna gått upp, precis som att konsumenter kritiserar livsmedelshandeln på grund av att priser på mat har höjts?
– Nej, det tror inte jag. Enkäten visar på att hyresgästerna inte känner att de får leverans, man inte kan nå sin hyresvärd och man är missnöjda för att hyresvärden inte lyssnar på deras behov och förväntan, säger Marie Linder.
Så du menar att det facto blivit sämre med service och att svaren inte är kopplade till att hyrorna har gått upp?
– Människor skulle inte svara så om det inte var en sanning. Och det är min uppfattning när jag möter hyresgäster i olika delar av landet. Många klagar på att det är svårt att få tag på fastighetsägaren, till exempel i digitaliserade system, och att det tar längre tid.
I enkäten är det fler missnöjda hyresgäster som bor hos privat värd. Varför tror du det är så?
– Att ha en dialog med sina hyresvärdar är viktigt och allmännyttan är mer vana med boinflytande och att föra diskussioner med sina hyresgäster. Nu är det inte så generellt – det finns många privata värdar som har bra dialog också.
Anders Holmestig vill inte ifrågasätta de siffror som Hyresgästföreningen presenterar. Men med viss förvåning konstaterar han att samma analysföretag, AktivBo, för bara ett halvår sedan kunde presentera en undersökning med slutsatsen: ”Sveriges hyresgäster allt nöjdare med service och förvaltningskvalitet”. Där hade hyresgästernas nöjdhet, hos mätta privata bolag, ökat från 78 procent 2008 till över 81 procent år 2024. Särskilt tydligt är detta när det gäller service. Här ligger nöjdheten stabilt på omkring 85 procent efter att allt fler hyresvärdar lagt ett större fokus på felanmälansprocessen.
– Här kan man ju faktiskt också konstatera att Hyresgästföreningens egen mätning bekräftar samma sak: tre av fyra hyresgäster är nöjda med sin hyresvärd.
