Fastighetsägarna lyfter i en ny rapport fram lärdomar och erfarenheter från de tolv BID-inspirerade föreningar som finns i Stockholms län. I rapporten presenterar de sju exempel på hur BID-föreningar i Stockholmsområdet arbetat systematiskt för att skapa ett bättre och mer attraktivt område.
– Vår förhoppning är att genom kunskapsspridning om vad BID är och hur det fungerar, kunna inspirera fler att använda sig av samverkansformen för att utveckla sitt område till en trygg och attraktiv plats, kommenterar Katrin Behdjou Arshi, chef stadsutveckling på Fastighetsägarna Stockholm och författare till rapporten.
[ Annons ]
Fastighetsägarnas rekommendationer är att utveckla BID-inspirerad samverkan. Roller, mandat, ansvar, finansiering och avgränsningar behöver tydliggöras för att skapa förutsättningar för att sätta långsiktiga mål för samverkan och gemensam uppföljning.
– För att bedriva långsiktigt förbättringsarbete i bostadsområden är det viktigt att värna den fungerande frivilliga svenska samverkansmodellen som varit framgångsrik för att utveckla områden, sägerAnna Thureson, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna Sverige och medförfattare till rapporten.
Man lyfter även fram vikten av lokal anpassning för innovation och utveckling av platser. Fastighetsägare är de som har bäst kännedom om förutsättningar och möjligheter för den aktuella platsen eller området.
[ Annons ]
Kommunerna bör nyttja befintliga verktyg bättre. Sedan 2022 ger bostadsförvaltningslagen kommuner större möjlighet att vidta åtgärder vid allvarligt misskött fastighetsförvaltning. Fler kommuner behöver använda sig av denna möjlighet.
De bör också använda BID som modell för att öka engagemanget i fler stadsutvecklingsfrågor, till exempel för att utveckla besöksnäringen eller för att utveckla den kommunala planprocessen. Dessutom bör fler kommuner aktivt bidra till att öka kunskapen om platssamverkan och platsutveckling. Den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete behöver också kompletteras med krav på uppföljning.
Statens del i arbetet bör vara att värna frivilligheten som drivkraft, eftersom det är en nyckel till både engagemang och långsiktigt framgångsrik samverkan.
Staten behöver också klargöra utrymmet för platssamverkan. Osäkerheten om vad kommunallagen och EU:s statsstödsregler medger gör att viktiga BID-initiativ riskerar att utebli. Regeringen bör se över, identifiera och undanröja hinder i befintlig lagstiftning som skapar osäkerheter för kommuner som vill engagera sig i olika former av platssamverkan.
Till sist önskar sig författarna av rapporten att det inrättas ett nationellt kunskapscentrum. Regeringen bör ge lämplig statlig myndighet, till exempel Boverket, i uppdrag att samla, tillhandahålla och aktivt sprida ny kunskap om potentialen med BID-inspirerad samverkan
