Hyresregleringen har spelat ut sin roll och behöver reformeras. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd på Byggföretagen och tidigare infrastrukturminister, och Stefan Ränk, vd på Einar Mattsson, i en debattartikel i Dagens Nyheter.
Debattörerna hänvisar till en rapport från Einar Mattsson och Byggföretagen samt en undersökning från Demoskop. Enligt Demoskop-undersökningen har sju av tio stockholmare litet eller inget förtroende för hyresmarknaden, och sex av tio uppfattar den som orättvis.
[ Annons ]
Rapporten visar att nära 20 procent av stockholmarna uppger att de avstått från att söka eller tacka ja till ett nytt jobb på grund av bostadssituationen, vilket motsvarar över 200 000 personer i länets arbetskraft.
Kösystemet pekas ut som särskilt problematiskt. I genomsnitt tar det nio år att få en hyresrätt i Stockholm, och andelen hyreskontrakt i de inre förorterna som går till personer mellan 18 och 30 år har fallit från 30 procent år 2003 till 3,5 procent år 2023. Debattörerna påpekar också att ett andrahandskontrakt i Stockholm i genomsnitt är dubbelt så dyrt som ett förstahandskontrakt, vilket försvårar för unga att spara ihop till en kontantinsats. De menar också att systemet drabbar fel grupper, studier visar att hyresregleringens subventioner i hög grad tillfaller hushåll med relativt höga inkomster.
”Stockholm är landets tillväxtmotor. Om Sverige ska växa måste Stockholm fungera. Hyresmarknaden är en avgörande del av problemet”, skriver de.
[ Annons ]
Debattörerna förespråkar inte en omedelbar avreglering utan en gradvis reform där nya regler i ett första steg gäller nyproduktion och ledigblivna lägenheter. De föreslår att hyror avtalas mellan parterna utifrån läge och kvalitet, att socialt svaga hushåll får riktade stöd i stället för generella subventioner, ett starkt konsumentskydd genom ökad transparens, förutsägbar hyresutveckling och till sist en gradvis reformering.
