Stockholmsregionen är landets starkaste tillväxtmotor. Men i rapporten Urbanisten lyfts flera exempel på hur – enligt de fem experter som bidragit – politiska beslut har motverkat stadsutvecklingen. Det handlar bland annat om rigida regelverk, som styr hyressättning och stadsplanering. Problem som man menar ofta förstärkts av regelverkens tillämpning av myndigheter och kommunpolitiker.
– Stockholmsregionen är i många delar en framgångssaga. Dess utveckling gynnar oss alla i form av ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Men utvecklingen kan inte tas för given, vilket tydligt visas av historien, säger Nathalie Brard, chef Fastighetsmarknad på Fastighetsägarna Stockholm.
[ Annons ]
Då tog man det oerhört visionära beslutat att bygga tunnelbanan.
Författaren och journalisten Pär Isakssons bidrag har fått rubriken Stryktåliga Stockholm – hur en innovativ region övervinner hinder. Han målar där upp en berättelse om hur framsynta lokalpolitiker, inte sällan i stark rikspolitisk motvind, skapat förutsättningar som har gjort huvudstadsregionens till en framgångssaga på flera områden. I inledningen skriver han: ” Tillväxten har stannat av eller vänts i stagnation och tillbakagång. Ändå har regionen alltid kommit igen, och det tack vare privata och offentliga initiativ.”
Hur har staden egentligen lyckats med det?
[ Annons ]
– Ja, gissningsvis handlar det om hur goda krafter i politik och näringsliv har hjälpts åt för att skapa goda förutsättningar.
För mer konkreta exempel gör Pär Isaksson en återblick till när Stockholm började växa på riktigt. Förorter byggs, spårvagnslinjer dras, men det räcker inte.
– Då tog man det oerhört visionära beslutat att bygga tunnelbanan som blev klar på bara tolv år.
På det följde smällar. En klar stagnation i Stockholms befolkningstillväxt på 60-talet, dålig bostadsstandarden och förslumning i innerstaden.
– Det ihop med olika krav, skatteregler och så vidare som drev bort mycket byggande och expansion. Men då svarade fastighetsägarna genom stadsutveckling och olika projekt som drev in privat kapital till staden. Så det började vända från åttiotalet och framåt.
Men nya smällar följer. Allmän konjunkturnedgång och Stockholm är åter på dekis i början av 90-talet. Men Pär Isaksson pekar på att trots allt så valde Stockholmspolitikerna att gilla läget, i stället för att rikta missnöje mot rikspolitiken. Han menar att det var ett unikt och modigt beslut när staden började rulla ut världens största helt öppna fibernät. En central förklaring till techbranschens snabba framväxt, enligt honom.
Pär Isaksson menar att den täthet som präglar en huvudstad, åtminstone Stockholm, i sig har en viktig betydelse. Att andelen världsledande företag som valt att etablera sig här skapar positiva cirklar i form av kvalitet på kompetens, möjligheter för olika konsultföretag och andra tjänstenäringar.
Så jag tror inte att man ska vara så pessimistisk faktiskt.
Vilka är då de största utmaningarna vi står inför just nu?
– Det är såklart en klassiker: hyresreglering som bromsar möjligheterna för talanger att komma hit och bosätta sig. Min nästa bok kommer att handla om kapitalmarknaden, som sysselsätter runt hundratusen medarbetare i Storstockholm. Där finns det ju politiska propåer om att strama åt med både förmögenhetsskatt och andra åtgärder. Det kan också bli en kommande utmaning.
Men budskapet i ditt kapitel är att det trots allt ändå löser sig. Är det lätt att då ta framgången för given? Att man inte uppnår den krismedvetenhet som gör att man tar tag i de större strukturella problemen?
– Det finns en risk, absolut. Men hittills har det inte varit så. Även om man fasade ut samarbetet mellan M och S, som präglat en hel del stora beslut tidigare, så lyckades man ta beslut om den nya tunnelbaneutbyggnaden. Så jag tror inte att man ska vara så pessimistisk faktiskt.
På Fastighetsägarna Stockholm hoppas man med detta och andra bidrag i Urbanisten kunna bredda och fördjupa diskussionen om regionens utveckling. De andra som bidrar är ekonom-historikern Jan Jörnmark, arkitekturhistorikern Henrik Nerlund, arbetsmarknadsexperten Annika Sundén och biologen och före detta politikern Per Bolund.
