Larmet om vattenbrist i Stockholm fick stor uppmärksamhet. Men krisen är inte geografiskt begränsad. Problemen är betydligt mer akuta på annat håll, så också initiativen för att komma tillrätta med problemet.
För tre år sedan uppmärksammade Fastighetstidningen projektet “Tre rör ut” i Oceanhamnen i Helsingborg. Ett projekt lett av kommunala NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp, där avloppssystem från bad, tvätt och disk leds ut i tre olika rör.
[ Annons ]
Vi insåg ganska snabbt att vi får ut väldigt rent vatten ifrån den anläggningen, som kan användas till mycket mer
Projektet har pågått i några år och nu tas nästa steg med fokus på vattenbesparing.
[ Annons ]
– Det började med Tre rör ut, och vi har sedan tidigare en gråvattenrening här som vi har installerat en nanofiltrering på. Nanofiltreringen installerades initialt för läkemedelsrening, men vi insåg ganska snabbt att vi får ut väldigt rent vatten ifrån den anläggningen, som kan användas till mycket mer, säger Amanda Widén, utvecklingsingenjör på NSVA.
I dagsläget tas cirka 70 kubikmeter gråvatten in per dag via systemet, vilket tidigare, likt i många andra reningsverk släppts ut renat i havet.
NSVA har under åren utforskat att använda det rena vattnet till andra mer lokala ändamål. En tidig vision var att återanvända vattnet till en planerad simhall på andra sidan vägen.
Eftersom badhuset inte beräknas vara färdigt förrän runt 2028, är den initiala planen att använda det renade vattnet internt på Helsingborgs reningsverk. När den nya simhallen är i drift är förhoppningen att det renade vattnet ska användas som badvatten där.
Möjligheten uppstod när NSVA gick med i EU-projektet Anchor, då de kunde installera utökad processutrustning i containrar. Den nya utrustningen är designad för att uppnå en högre vattenkvalitet, jämförbar med dricksvatten, för specifika återanvändningsändamål.
70 – 80 procent av gråvattnet kan återanvändas
– Den nya reningsprocessen är effektiv, men ungefär 20 till 30 procent av det inkommande gråvattnet går förlorat vid filtreringssteg där föroreningar samlas upp. Detta innebär att cirka 70 – 80 procent av gråvattnet kan återanvändas, säger Amanda Widén.
Målet med projektet är att minska den effektiva vattenförbrukningen i Oceanhamnen från 145 liter per person och dygn till endast 45 liter. En del av denna minskning uppnås genom att bostäderna använder vakuumtoaletter, som endast förbrukar en halv liter vatten per spolning, vilket sparar cirka 20 liter per person och dygn.
– Den resterande minskningen kommer från att 70 procent av vattnet återvinns och används inom området. Gråvattnet samlas in från bostäderna i Oceanhamnen, renas på reningsverket och återförs sedan till området, säger Amanda Widén.
Även om den enskilda individen inte minskar sin förbrukning så leder det alltså totalt sett till en mindre förbrukning.
De små anläggningarna kommer inte att kunna konkurrera med dricksvatten från en stor produktionsanläggning
Hon förklarar att projektet bedrivs i en relativt liten skala med en volym på runt 50 till 100 kubikmeter vatten per dag, och att man kan ifrågasätta om projektet är mer hållbart ur ett koldioxidperspektiv jämfört med dricksvatten som kommer från stora reningsverk.
– De små anläggningarna kommer inte att kunna konkurrera med dricksvatten från en stor produktionsanläggning när det gäller koldioxidekvivalenter, säger hon.
Amanda Widén menar att syftet med projektet snarare är att testa möjligheten att återanvända vatten för att hantera vattenbrist och öka redundansen i vattensystemet. Det handlar om att hitta andra sätt att använda vatten i områden där dricksvatten inte är absolut nödvändigt.
