Det var i fredags som kommunala Stockholm vatten och avfall meddelade att det råder akut vattenbrist i Stockholm. Invånarna uppmanas att spara på vattnet då man befarar att läget kan bli än värre när skolorna nu drar i gång.
Vattenbrist är relativt ovanligt i huvudstaden då hela Mälaren är vattentäkt. Det är ej heller någon vattenbrist i ordets strikta bemärkelse – snarare kapacitetsbrist. Detta då vattentemperaturen i Mälaren är ovanligt hög, vilket gör processen i reningsverken mindre effektiv.
[ Annons ]
Johanna Ansker, områdeschef för VA-produktion på Svoa, Stockholm vatten och avfall, säger till Dagens Nyheter att bolaget just nu genomför kapacitetshöjande åtgärder. Men det är klart först till nästa sommar, därför alltså lite kris just nu.
Därför uppmanas stockholmarna att hushålla med vattnet. Som att undvika bevattning och biltvätt, tvätta och diska sparsamt och att duscha i stället för att bada.
Om det är en uppmaning som hörs rätt sällan i huvudstaden är det desto vanligare på Gotland. När Fastighetstidningen får tag på Kristoffer Strehlenert, chef för utveckling och hållbarhet på Gotlandshem, pustar han delvis ut efter en sommar som gått bättre än befarat – i alla fall vad gäller tillgången till vatten.
I sommar har vi haft ett antal regnoväder som passerat, vilket har räddat oss. Men det handlar ju mycket om att ha tur.
– När vi gick in i 2025 var det ett sämre grundläge jämfört med 2018, när vi hade den största vattenproblematiken hittills. I sommar har vi haft ett antal regnoväder som passerat, vilket har räddat oss. Men det handlar ju mycket om att ha tur, säger han.
Men tidigare år har inte varit lika lyckosamma. Vis av erfarenhet har Gotlandshem länge jobbat med att hantera den för ön svåra vattenfrågan. Kristoffer Strehlenert sammanfattar, något träffande, arbetet som ”många bäckar små”.
– Vi gör flera olika insatser. Allt ifrån regnvattenåtervinning för att bevattna våra grönområden till att installera vattenbesparande åtgärder i alla nya lägenheter. Nytt för i år är att vi testar att använda regnvatten i den nya tvättstugan i ett område.
I praktiken innebär det att man med hjälp av takrännor leder regnvattnet till en tank i marken där vattnet filtreras för att sedan slussas vidare till tvättmaskinerna.
– Det är fortfarande för tidigt att säga hur mycket en sådan insats spar. Vi kan bara konstatera att vi behöver börja testa flera olika saker. Vad gäller regnvatten är det ju inte någon spjutspetsteknik direkt, men vi använder det ändå i relativt liten skala i Sverige. Så nu handlar det främst om att skala upp för att komma vidare.
Förutom att testa mer nytänkande lösningar slår Gotlandshem även ett slag för redan beprövade metoder.
– När vi bygger nytt har vi som policy att endast fyror och femmor har tvättmaskin i lägenheten. En tvättstugas tvättmaskin, med docerat tvätt- och sköljmedel, drar mindre vatten. Men här finns också ett jobb att göra i att få folk att förstå varför vi gör så här, att det inte handlar om att försvåra för de boende eller om att vi som bolag ska tjäna pengar.
Kristoffer Strehlenert menar att beteendebiten och att öka människors förståelse för att vi måste förbruka mindre vatten är A och O.
– Det är helt avgörande. Kombinationen av att vatten är relativt billigt och att folk inte förstår vad konsekvenserna blir om man inte minskar förbrukningen är förödande.
I detta arbete har Gotlandshem, inte minst tack vare sitt täta samarbete med Region Gotland, nått stor framgång, menar Kristoffer Strehlenert.
– I dag ligger Gotland ungefär tio procent lägre än snittet i Sverige vad gäller vattenförbrukning. Så det säger ändå mycket om vikten av att få ut informationen bland invånarna för att de ska ändra ett invant beteende och kunna ta aktiva beslut.
Just nu handlar det mest om att få folk att hålla igen. Men även i Stockholm, ja på hela fastlandet egentligen, kommer det att krävas långsiktiga investeringar i metoder som leder till rejäla vattenbesparingar. Klimatförändringarna leder till höjd temperatur, allt intensivare skyfall och översvämningar vilket både påverkar markens förmåga att hålla vatten och ökar risken för föroreningar. Till det kommer ett eftersatt VA-nät och kraftigt höjda VA-taxor på de flesta håll i landet.
I rapporten Vattenbesparande åtgärder – exempelsamling för kommuner och hushåll, författad av WRS och Ecoloop jämförs några konkreta exempel på vattenbesparande åtgärder som är tillgängliga för fastighetsägare och fastighetsbolag. I snitt förbrukar vi 140 liter vatten per person varje dag. Mycket kortfattat kan man konstatera att med ganska enkel teknik, som vattensnåla hushållsprodukter och snålspolande munstycken, ganska enkelt kan minska konsumtionen med upp emot 40 liter per person.
Vattenanvändning i Sverige
Vattenanvändning i svenska hushåll (hämtat från Svenskt Vatten 2019)
Man kan tänka det som att vattenbesparingspotentialen då är 100 procent.
Det går att göra i redan befintliga byggnader. Lite mer avancerat är att med regnvatteninsamling ersätta cirka 70 procent av toalettspolningsvattnet. Eller återcirkulerat vatten från dusch och handfat som har en vattenbesparande potential på drygt 54 liter per person och dygn.
Dricksvatten är en livsmedelklassad vara som vi bokstavligen behandlar som skit. Varje dag spolar vi dagligen bort cirka 30 liter per person. På ett webbinarium i Fastighetsägarnas regi förra året resonerade Joakim Fyhr, analytiker på Ecoloop, kring ekonomin i att använda regnvatten som en alternativ vattenkälla.
– Då kan man tänka det som att vattenbesparingspotentialen är 100 procent. Man kommer fortfarande att använda samma mängd vatten, men man har en helt annan vattenkälla, säger Joakim Fyhr där.
Men insamling, rördragning, lagringssystem, filter och tankar kostar en del.
– En fördel kan vara att det kan fungera som en form av dagvattenhantering. Kostnader som annars gått till att hantera dagvattensystem, kan användas till regnvatteninsamling. Man kan teoretiskt få en lägre VA-taxa, men det är lite oklart hur detta avloppsvatten ska hanteras och tas betalt för, säger Joakim Fyhr.
Men även om det teoretiskt finns goda möjligheter att spara in på vattenförbrukningen är det utifrån dagens vattentaxor sällan som det finns något verkligt ekonomiskt incitament att installera vattenbesparande tekniker.
Här har Joakim Fyhr räknat på potentialen för vattenbesparande åtgärder:
Exempel på vattenbesparingspotential
Det har gjorts en del projekt där man byggt in vattenbesparing i lite större skala. Men hittills är de mer motiverade som innovation än krass ekonomisk avkastning. Ett fastighetsbolag som tagit vattenbesparing ett steg längre är Junehem. Sedan 2020 testar de att återvinna gråvattnet från dusch och handtvätt till spolning av toaletter. Hittills är elva hus om totalt 143 lägenheter inkluderade i projektet.
– Varje hus har sitt eget återvinningssystem med invändiga tankar som samlar upp och rengör vattnet. Det renade vattnet pumpas sedan tillbaka in i huset och används till spolning av toaletter, säger Max Jensen, projektledare för nybyggnation på Junehem.
Han uppskattar att systemet spar omkring 300 kubikmeter vatten per år och hus. Det är svårt att säga exakt hur stor andel av den totala vattenförbrukningen detta motsvarar, men enligt Max Jensen handlar det om ungefär 20 procent.
– I förhållande till hur mycket vi gör åt är det en ganska liten besparing. Men det är också ett första steg i att testa det här tillvägagångssättet som fortfarande är ganska nytt. Som det är nu klassas inte det renade vattnet som dricksvatten, vilket gör att vi inte kan återanvända det till dusch och handfat.
Han menar att de hade kunnat ha en än högre besparing om det renade vattnet klassades som dricksvatten. Men där sätter i dagsläget byråkratin käppar i hjulet.
När den problematiken väl är löst ser vi att det finns potential i att rena vattnet ytterligare ett snäpp för att kunna återanvända till dusch och tvätt
– Att få klassa det som dricksvatten kan inte vi som bolag göra, och det är heller inte helt klart vem som ska driva frågan om hur klassningen ska gå till om man som bolag eller privat aktör vill kalla sitt återvunna vatten för ”dricksvatten”. Men det pågår en del diskussioner i den frågan, säger han och fortsätter:
– När den problematiken väl är löst ser vi att det finns potential i att rena vattnet ytterligare ett snäpp för att kunna återanvända till dusch och tvätt till exempel.
I nuläget har Junehem inga planer på att implementera lösningen i fler fastigheter – mycket på grund av det tuffa ekonomiska läget.
– Det finns inte en ekonomisk vinning i att göra detta. Dels innebär själva konstruktionen en kostnad, dels installationen och driften av anläggningen. Så det är en avbetalning som löper över många år, säger Max Jensen.
Samtidigt poängterar han att det för Junehems del i första hand är en hållbarhetsfråga.
– Vi ser att den här satsningen är viktig av andra anledningar än rent ekonomiska, och hoppas att fler ska våga utforska olika sätt att spara vatten för att bidra till en mer hållbar fastighetsbransch.
Betydligt billigare är såklart att i stället försöka påverka boendes beteenden och medvetenhet, något som fastighetsbolaget Willhem insett. År 2024 anslöt de sig till kampanjen Waterhack som syftar till att minska vattenförbrukningen hos hyresgäster.
Kampanjen gick ut på att boende delade sina bästa vattensparar-tips med varandra under den gemensamma hashtagen #Waterhack, som först skapades av Bostadsbolaget i Göteborg.
– Kampanjen fungerade riktigt bra under de månader som den var igång, vi fick in en massa bra vattensparar-tips från våra hyresgäster. Minskningen under perioden var 13 000 kubikmeter vatten, vilket motsvarar ungefär 73 000 badkar, säger Magnus Åkerskog, chef för Fastighetsutveckling på Willhem.
Men kampanjer som syftar till att påverka beteenden är inte det enda som Willhem arbetar med för att minska vattenförbrukningen. Bland annat installerar de också blandare med vattenbesparande perlatorer på kranar i befintliga fastigheter.
– Genom att blanda in mer luft i vattnet minskar vattenförbrukningen samtidigt som funktionen bibehålls. Det är viktigt att välja rätt utrustning så att våra hyresgäster inte upplever att de får en dålig funktion, säger Magnus Åkerskog.
I nybyggnationer installeras i stället snålspolande kranar, något som Magnus Åkerskog förklarar inte hade varit hållbart i det befintliga beståndet.
Att erbjuda en blandning av tekniska insatser och mer beteendedrivna insatser är något som Willhem förstår vikten av, och som visat sig ge resultat.
Tar man tillvara på tipsen kan man ju få ner sin kostnad ganska rejält
– Det är svårt att bedöma vad som egentligen ger mest effekt, om det är beteendedrivna insatser eller inte. Vi har minskat användningen per kvadratmeter med nästan 20 procent sedan 2015, så blandningen ger bra effekt, säger Magnus Åkerskog.
Framöver kommer Willhem satsa mer på IMD, vilket går ut på att boende endast betalar för vattnet de själva förbrukar i sin lägenhet. En reduktion motsvarande normalförbrukningen dras av standardhyran, och en sparsam hyresgäst får en lägre kostnad.
– Det kommer nog absolut att påverka deras beteende, det kan ge en väldigt positiv ekonomisk effekt. Och tar man tillvara på tipsen från kampanjen kan man ju få ner sin kostnad ganska rejält.
