Nu styr AI husen

Snacket om hur AI (Artificiell Intelligens) ska revolutionera hur våra byggnader styrs och spara åtskilligt med energi har pågått ett tag nu. Men nu har faktiskt ett par svenska byggnader helt kopplat över till att styras av datorer.

Annons:

Annons:

Annons:


Att start up-bolaget Myrspoven samarbetar med några av de största svenska fastighetsbolagen, och har som ambition att i grunden förändra energistyrningen i hela världens byggnadsbestånd, avspeglas inte i deras kontor. I ett tämligen spartanskt möblerat rum sitter utvecklarna sida vid sida framför skärmarna. Kommunikationen sker på engelska. Visserligen ska man snart flytta från kontorsbyggnaden vid Medborgarplatsen, Stockholm. Men någon större budget för inredning av det nya kontoret är inte avsatt.

– Vi lägger hellre tid och energi på att anställa de bästa utvecklarna. Det finns inte så många bolag som faktiskt tillämpar AI i praktiken. För många unga är det också viktigare att arbeta med något som innebär förändring i ett större perspektiv än att sitta på en fin adress, säger Johan Brunius, som tillsammans med Anders Kallebo startade bolaget för ett par år sedan.

Vad de menar kommer revolutionera byggnadsautomationen sker än så länge i liten skala. När Fastighetstidningen kommer på besök har en mindre förskola styrts helt av AI (Artificiell Intelligens) i en veckas tid. Men stora bolag som Västtrafik, Vasakronan, Novi och Uppsalahem är med i projektet och redo att låta sig styras av AI. Men det är alltså SISAB, som äger och förvaltar förskolan, som är först ut.

Precis som med kontoret så syns det inte så mycket av vad Myrspoven egentligen gör i förskolebyggnaden.

– Vi plockar in signaler från sensorer som är kopplade till det nuvarande styrsystemet. Temperatur, tryck, olika flöden – det vi ofta behöver komplettera med är sensorer för koldioxidhalt. Annars behöver vi egentligen inte besöka byggnaden alls, säger Anders Kallebo.

Så vad är det då egentligen som sker?

– Det kan beskrivas som att det nu är en virtuell drifttekniker som drar i de spakar som tidigare en människa drog i. Den stora skillnaden är att där den mänskliga driftteknikern kanske justerade inställningarna någon gång per halvår, eller efter att någon ringt och klagat, så kommer vårt system att uppdatera inställningarna en gång per timme, förklarar Anders Kallebo.

Men det finns en fundamental skillnad mellan en mänsklig – som till viss del kan vara automatiserad – drifttekniker och AI.

– Andra system programmeras med algoritmer som bygger på fysikens lagar. Alltså de teoretiska modeller som en drifttekniker använder idag. Vi programmerar inte in en enda traditionell formel, utan allt drivs av data, säger Johan Brunius.

Kanske inte helt enkelt att förstå. Givetvis gäller fysikens lagar även fortsättningsvis. Men här är det AI som själv kommer fram till vilken formel och vilken data som behövs för att uppnå värden inom det intervall man angett. Det blir alltså en algoritm unik just för byggnaden.

– Vi behöver aldrig förklara för AI:n hur den ska göra – det räcker med att definiera vad den ska göra, förklarar Johan Brunius.

Anders Kallebo fyller i.

– Det fungerar genom att AI utifrån all insamlad data bygger upp en virtuell byggnad – en digital tvilling av den fysiska byggnaden. Datorns uppgift blir att därefter tok-köra en enorm massa experiment på den digitala tvillingen. När den hittat den ultimata lösningen ger den order att samma sak i den verkliga byggnaden.

Den mänskliga driftteknikern justerar inställningarna en gång per halvår. Vårt system – en gång per timme.

AI blickar både framåt och bakåt för att hitta de optimala inställningarna.

– Den största besparingen görs genom att vi kan ta tillvara på internlaster bättre. I de flesta styrsystem tillför man energi utifrån utetemperatur. Men skiner solen och det är fullt med folk i huset kanske byggnaden egentligen inte behöver mer värme, trots att det är fem grader ute. AI lär sig också att det vid en viss tid kommer besökare till byggnaden. Så även om det blir kallare ute så kanske vårt system sänker den tillförda värmen i alla fall, säger Anders Kallebo.

I ett framtida energisystem med allt större del förnyelsebart kan effektstyrning komma att spela en större roll än ren energibesparing. AI:n kan lätt börja kommunicera med energiproducenterna. Då kan en byggnad automatiskt laddas med en energibuffert som täcker nästa dygns dipp i produktionen. Med mer flexibla taxor kan det också innebära en rejäl kostnadsbesparing.

Innebär det här att man som drifttekniker bör se sig om efter ett annat jobb?

– Nej, AI sänker kostnader och spar tid. Driftteknikerna får ut statistik och kan börja jobba mer datadrivet istället för att som i dag prova sig fram genom att höja och sänka styrkurvor, säger Johan Brunius.

Han menar att många drifttekniker idag får ägna alltför mycket tid åt brandkårsutryckningar på grund av klagomål och annat. När AI sköter inställningarna kan de istället ägna tiden åt att förbättra byggnadens energiprestanda på riktigt.

– AI kommer att kunna peka ut vilka delar i systemet som står för den största begränsningen när man vill spara energi. Då kan man sätta in åtgärderna just där, säger Anders Kallebo.

Men riskerna med AI som man hört så mycket om?

– Det finns en ”nödknapp”.  Vid minsta misstanke att AI ställer till det så återgår systemet till de inställningar som var innan. Samma sak sker om signalen till systemet skulle upphöra, säger Anders Kallebo.

Det finns också ett stort kommersiellt värde i all den data som AI:n kommer att besitta. Den kan exempelvis lätt identifiera alla dåliga ventilations-aggregat. Information som marknadsavdelningarna hos fläkttillverkarna säkert skulle betala en slant för.

– Men jag upplever att Fastighetsbolagen börjar förstå att det finns ett värde i datan. Det viktiga blir att vara transparenta och hitta affärslösningar för hur datan får användas, säger Johan Brunius.

Annons: