Regeringen vill stärka kontrollen över folkbokföringen, främst för att stävja organiserad brottslighet och svartuthyrning. En framgång för Fastighetsägarna, som länge pekat på behovet av en folkräkning.
Bakgrunden är att felaktiga folkbokföringsuppgifter kan utnyttjas för bland annat välfärdsbrottslighet och inom den organiserade brottsligheten. Nu har regeringen gett Skatteverket i uppdrag att ta fram metoder att genomföra en ny nationell folkräkning.
Från Fastighetsägarnas sida har man länge lyft behovet av insatser mot svartuthyrning, och drev också framgångsrikt på för en ny strängare lag. Inför valet 2022 sade Fastighetsägarnas vd Anders Holmestig till Fastighetstidningen att det behöver det följas upp med ytterligare åtgärder. Bland annat pekade man på behovet av en folkräkning så att man bättre kan kontrollera vem som verkligen bor på en adress.
[ Annons ]
Skatteverket ska bland annat belysa förutsättningarna för att införa en skyldighet för folkbokförda att intyga sina bosättningsuppgifter, exempelvis genom någon form av folkbokföringsdeklaration.
– En korrekt folkbokföring ger staten bättre förutsättningar att bekämpa brott och ger avgörande kunskap i arbetet med att motverka exempelvis bidragsbrott och problem som trångboddhet. Uppdraget till Skatteverket om att lämna sådana förslag är nödvändigt för att kunna vidta fler effektiva åtgärder för att få ordning och reda i folkbokföringen och motarbeta allvarliga samhällsproblem, kommenterar finansminister Elisabeth Svantesson.
Dessutom får Skatteverket i uppdrag att senast i september presentera en lägesbild över vilka som befinner sig i landet. Den senaste folkräkningen skedde 1990, då SCB skickade ut blanketter till samtliga hushåll som fick svara på vilka som bodde där.
Skatteverket ska presentera metoder och föreslå eventuella förändringar i lag senast i september 2023 och börja gälla från årsskiftet 2023/2024.
