En ny studie som gjorts av Reflex arkitekter och Sveafastigheter pekar på att det redan med den teknik och material som nu finns tillgänglig går att bygga flerbostadshus i betong med betydligt lägre koldioxidutsläpp.
Kvarteret Neptun i Västerås, som färdigställdes 2018, var Sveriges första flerbostadshus med plusenergistandard. Klimatsmart i förvaltningsfasen med andra ord. I en färsk studie har byggare och arkitekt återvänt för att se om bostadskvarteret skulle kunna byggas med samma förutsättningar, fast med hälften så stort klimatavtryck.
– Då var fokus, precis som för de flesta vid den tiden, att reducera den årliga energiförbrukningen så mycket som möjligt. Och vi lyckades till och med visa att fastigheten kan generera mer energi än vad den förbrukar. Men hade vi vetat det vi vet idag hade vi även tittat på utsläppen under byggfasen. Nu har vi istället fått göra det rent teoretiskt, säger Lars Gärde, affärsutvecklingschef, Sveafastigheter.
[ Annons ]
Studien, som han gjort tillsammans med Alessandro Ripellino vid Reflex arkitekter, visar att det går att halvera klimatpåverkan i en betongkonstruktion med i övrigt samma förutsättningar.
– Ibland blir diskussionen kring att bygga klimatsmart lite förenklad. Det kan hända att man exempelvis gärna förordar trä som byggmaterial av klimatskäl. Trä har absolut bra användningsområden men mycket kommer att fortsätta byggas i betong, så det är mycket viktigt att även betongbyggande blir bättre klimatmässigt, säger Alessandro Ripellino.
I studien granskas stommen och grunden, eftersom detta står för en stor del av klimatavtrycket vid bygge. De optimeringar som görs i studien handlar kan delas in i klimatsmartare materialval och optimerad konstruktion. Av de 52 procent som klimatutsläppen teoretiskt har kunnat minskas har 41 procent kommit från klimatsmartare material och 11 procent från en optimering av konstruktionen.
Det är teoretiska beräkningar. Går det att klara även i verkligheten?
– Ja, det menar vi. Om vi skulle göra om projektet, och i övrigt ha samma förutsättninga, så skulle vi klara det. Därför har vi bestämt att vi i alla projekt framöver ska ersätta cement med exempelvis masugnsslagg och samtidigt jobba med konstruktörerna för att få ner tjockleken på ytter- och mellanväggar, säger Lars Gärde.
Han gör bedömningen att det idag finns tillräcklig tillgång på klimatsmart betong för att kunna uppfylla det. Men det blir dyrare, kanske så mycket som 30 procent.
– Men det gäller då stommen. Utslaget på totalkostnaden kanske det rörs sig om en fördyring på tre till fem procent. Men i takt med att det framöver kommer att finnas ett allt större utbud så kommer priserna också att stabiliseras nedåt, tror Lars Gärde.
Han menar att det är möjligt att hantera egenskapskrav, som exempelvis ljudklass, i en mer slimmad konstruktion genom att välja högeffektiv isolering.
– Detta visar på vikten av att i upphandling ställa krav på mer klimatsmart betong och att betongproducenter redovisar klimatpåverkan kopplat till deras produkter, något vi på Sveafastigheter ställer krav på i allt större utsträckning, säger Lars Gärde,
Åtgärder som kan göras redan idag för att minska utsläpp från byggande med betong enligt studien:
• Ställ krav på mer klimatsmarta material och transport vid upphandling.
• Stommens klimatutsläpp och utformning behöver verifieras i tidigt skede för att optimering av konstruktioner ska leda till stora minskningar av klimatutsläpp.
• Minska antal parkeringsplatser och tillhandahåll el-bilpool och cykelpool. Särskilt garage som byggs under hus påverkar klimatutsläpp vid byggandet.
• Använd existerande BIM-verktyg för att ta fram nyckeltal för klimatutsläpp Kommuner kan ge bostadsproducenter starkare incitament för minskade klimatutsläpp genom att exempelvis flerbostadshus med låg klimatpåverkan premieras vid kommunala markanvisningar.
