Bostadsbidragen har inte följt med löne- och hyresutvecklingen, och nästan hälften av barnfamiljerna kan bli återbetalningsskyldiga. ”Något som borde få politiker av alla kulörer att reagera”, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.
En ny lägesrapport som Hyresgästföreningen idag presenterar fokuserar till stor del på brister man ser i bostadsbidragen. Hyresgästföreningen pekar på att bidraget fram till 1996 följde inkomst- och hyresutvecklingen och då kompenserade hushållen för högre hyror.
”Sedan dess är bostadsbidraget istället beroende av proaktiva politiska beslut för att hålla jämna steg med samhällsutvecklingen i övrigt. Dessa beslut har dessvärre lyst med sin frånvaro.”, skriver Hyresgästföreningen i sin rapport.
[ Annons ]
Bostadsbidragen, som går till barnfamiljer och ungdomshushåll, anpassas efter hushållens inkomster och trappas ner när inkomsten stiger och till sist når en gräns. Hyresgästföreningen har över tid jämfört medianlön och bidrag för en ensamstående med barn. År 1997 var gränsen för få bidrag 70 procent av lönen. Tjugofyra år senare, 2021, är gränsen ner till 42 procent av medianlönen.
Resultatet är att färre hushåll beviljas bostadsbidrag. 1997 fick 8 procent av hushållen bostadsbidrag, 2022 var det 4 procent.
I rapporten pekar Hyresgästföreningen även på att bokostnadsgränsen inte höjts i samma takt som hyrorna ökat, och att allt fler, särskilt i storstäder med hög hyra, inte kompenseras för det.
Återbetalningskrav av bostadsbidrag har tidigare varit uppe till diskussion där det visat sig att allt fler bidragstagare hamnat hos Kronofogden när de inte kan betala tillbaka till Försäkringskassan.
I Hyresgästföreningens sammanställning, som bygger på statistik från Försäkringskassan (2021), riskerar 48 procent av sammanboende hushåll bli återbetalningsskyldiga delar av beloppet. För ensamsökande personer var andelen runt en tredjedel.
– Att hälften av barnfamiljerna riskerar återbetalning borde få politiker av alla kulörer att reagera. Här har vi ett bidrag som uppenbarligen inte är konstruerat för den arbetsmarknad vi lever i, säger Martin Hofverberg, chefekonom på Hyresgästföreningen.
Han och även andra pekar på att det är svårt för hushåll som inte har en fast lön att i förväg uppskatta sin arbetsinkomst ett år framåt. Det ligger sedan länge ett förslag på politikernas bord som Försäkringskassan tagit fram, och där föreslaget är rapportering månadsvis. Den utredningen (BUMS) lades i byrålådan av den förra regeringen, och den nuvarande har inte ägnat en tanke till att göra strukturella ändringar av bostadsbidraget, säger Martin Hofverberg.
Även Fastighetsägarna vill att regeringen ser över bostadsbidragen.
– Behovet av en breddning av tillgången till stödet och en höjning av nivåerna i bostadsbidraget kvarstår, men det förslag som BUMS-utredningen lade fram är ett steg i rätt riktning för att minska riskerna för stödmottagare, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef hos Fastighetsägarna.
Att öka bostadsbidraget lyfts ofta fram i diskussionen kring högre hyror som håller låginkomsttagare borta från nyproduktion och som alternativ till social housing. Anser då Hyresgästföreningen att höjda bostadsbidrag är ett bra sätt att bedriva bostadspolitik på?
– Att bostadsbyggandet störtdyker kan inte åtgärdas med bostadsbidrag – där måste staten kliva in. För oss är bostadsbidrag ett sätt att åtgärda olikheter på bostadsmarknaden; vi vill inte driva bostadspolitik genom konsumtionsstöd. Ska utbudet av hyresrätter öka görs det produktionsstöd som investeringsstöd, förmånliga lån och andra typer av verktyg, säger Martin Hofverberg.
Regeringen införde under 2022 ett extra tillägg för att kompensera för den höga inflationen. Fram till juli 2023 får samtliga barnfamiljer detta tillskott, motsvarande 25 procent av bidragsbeloppet. Vi har sökt bostadsminister Andreas Carlson för frågor kring hur regeringen tänker framåt kring bostadsbidragen, men ej fått svar.
