Hyreshöjningen för 2024 bör landa på mellan 5–6 procent. I alla fall om utfallet för detta år följer mönstret från tidigare år. Det enligt en beräkning för yrkanden och höjningar de senaste tio åren.
Innan hyresförhandlingar drar i gång går de privata och kommunala hyresvärdarna ut med signaler om vad man anser är rimliga hyreshöjningar, det som sedan blir yrkanden i förhandlingarna. I år har Fastighetsägarna i Stockholm och Göteborg redan ställt krav på 12 procent. Snart följer andra efter.
Nu är en hyresförhandling ett givande och tagande där parterna i slutändan förhoppningsvis jämkas till en nivå som båda kan acceptera. Ofta sker så inte, och då blir det för allmännyttan Hyresmarknadskommittén som får träda in vilket var fallet för hyrorna 2023. Från och med årsskiftet finns möjligheten till ett oberoende tvistelösningsförfarande om förhandlingarna strandat. Det krävs dock att båda parter är överens om detta.
Hur mycket lyckas då Hyresgästföreningen att pressa ner yrkanden som kommer från bostadsbolagen? Vi bad Hyresgästföreningen att ta fram statistik på yrkanden och överenskommen hyra för de senaste tio åren 2013–2023 – ett riksgenomsnitt.

Bilden är att höjningarna landar på hälften av det som yrkas med vissa variationer för några år. Sämsta utfallet för hyresvärdarna i procent var 2016 då höjningen enbart blev 31 procent av det yrkade. För Hyresgästföreningen kanske man inte var så nöjda 2019 då höjningen blev nästan 60 procent av det som yrkats. Intressant är att åren då kraven varit låga, som 2016–2018, så har även hyresvärdarna lyckats sämst med att få upp hyrorna.
Observera att siffrorna är genomsnitt för hela hyresbeståndet, det görs tusentals lokala förhandlingar där spannet kan vara stort mellan yrkanden och utfall.
Ser man till de faktiska behoven i bolagen borde hyran höjas med 14 till 17 procent.
Hur ser då parterna på detta i ljuset av de tuffa förhandlingar som väntar? I Stockholm och Göteborg är kravet 12 procent.
– Det är inte så att vi tar i lite extra i våra yrkanden. Ser man till de faktiska behoven i bolagen borde hyran höjas med 14 till 17 procent. Från 2016 har bostadsföretagens kostnader ökat med 45 procent samtidigt som hyrorna ökat med 10 procent så det är en lång period med eftersläpning, säger Rikard Ljunggren, vd för Fastighetsägarna GFR.

Att utfallet hamnar på cirka hälften av yrkandet menar han beror på att hyresförhandlingarna de senaste åren inte varit jämbördig.
– Hyresgästföreningen har år efter år kunnat vänta ut oss och få det man vill, så jag inte påstå att det varit några förhandlingar i egentlig mening, och det speglas nog i statistiken, säger Rikard Ljunggren
Nu finns en tvistlösning som Fastighetsägarna kan gå till efter tre månader och i dagarna har även den så kallade trepartsöverenskommelsen uppdaterats.
– Menar vi allvar med trepartsöverenskommelsen och de fem faktorerna som ingår går det inte att värja sig från fakta även om det är tufft läge, säger Rikard Ljunggren.
De 12 procenten som Fastighetsägarna nu talar om är i mina ögon en positionering och inget man tror är realistiskt överhuvudtaget.
Carl-Johan Bergström, förhandlingschef Hyresgästföreningen säger att han ser ett mönster där hyresvärdarna tar i innan förhandlingarna och där hans egen organisation ofta talar om noll procent i höjningar.
– Jag hade hoppats att vi med överenskommelsen i treparten skulle ha större tillit varandra och till systemet, mer likt arbetsmarknadens parter där man kommer till förhandlingsbordet relativt nära varandra. De 12 procenten som Fastighetsägarna nu talar om är i mina ögon en positionering och inget man tror är realistiskt överhuvudtaget, säger Carl-Johan Bergström.