Gotlandshem ville höja hyran med 17,53 procent 2024. Inte rimligt, sa hyresgästföreningen och yrkade på 2,93 procent. Det var ett alltför stort gap att överbrygga i förhandlingar. I måndags meddelade så HMK, Hyresmarknadskommittén, som avgör tvister mellan Hyresgästföreningen och kommunala bostadsbolag, att Gotlandshem inte får höja sina hyror med mer än 5,6 procent från den 1 januari i år.
Gotlandshems vd, Joakim Martell, menar att det nu blir svårt att få ihop kalkylen.
[ Annons ]
– Vi hade räknat med att kunna använda trepartsmodellen. Och även om den skulle utnyttjas maximalt till hyresgästernas fördel, så borde det ha landat runt 10 procent. Även om det inneburit hyreshöjningar betydligt lägre än våra ökade kostnader så hade vi kunnat klara av det, säger Joakim Martell.
På andra sidan menar Hyresgästföreningens förhandlare Susanne Davidsson att det blir tufft för många boende att få ihop hushållskalkylen.
– Jämför man utfallet med vad Gotlandshem yrkade är jag inte besviken. Men det blir tufft för hyresgästerna ändå. Det är de som ska öppna plånboken, och det är inte bara hyran som stiger, säger Susanne Davidsson till Hela Gotland.
Det slår hårt mot Gotlandshems långsiktiga ekonomi.
Även om fastighetsbolagens yrkanden allmänt är höga, så är Gotlandshems 17,53 procent i det övre häradet. Men inte alls omotiverat, menar Joakim Martell, med hänvisning till att förvaltningskostnaderna har ökat mycket kraftigt på Gotland under lång tid.
– Nu innebär det att hyresökningarna bara kompenserar för en fjärdedel av de mycket stora kostnadsökningarna. Det slår hårt mot Gotlandshems långsiktiga ekonomi i och med att hyrorna inte bygger något överskott för att kunna återinvestera i vårt bestånd, säger Joakim Martell.
Hyresmarknadskommittén behöver inte motivera sitt beslut. Joakim Martell vet alltså inte mer än den siffra som meddelats.
– Det avviker från andra institutioner som fattar bindande beslut som motiveras, och därmed också skapar praxis, säger Joakim Martell.
Trepartsmodellen bygger på en uppgörelse mellan Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna. Den innebär att förhandlingarna om den årliga hyresjusteringens ska baseras på kostnadsutvecklingen i den löpande förvaltningen av hyresrätter. För att jämna ut genomslaget på hyrorna, bygger modellen på den genomsnittliga kostnadsutvecklingen under de senaste tre åren.
Men förhandlingsmodellen, som den kommit att praktiseras, saknar enligt Joakim Martell helt förutsägbarhet – såväl för hyresvärd som hyresgäst.
– Och det är uppenbart att Hyresmarknadskommittén inte kan ha använt sig av trepartsmodellen. För det går inte utifrån dess parametrar komma fram till en siffra lägre en 10 procent, säger Joakim Martell.
Enligt en ny lagstiftning kan även privata fastighetsägare få tvister avgjorda i en oberoende instans i form av ett skiljemannaförfarande. Hyresvärdar på ett 90-tal orter i landet valt att låta en skiljeman avgöra hur mycket hyrorna ska höjas.
Nathalie Brard, chef Fastighetsmarknad på Fastighetsägarna Stockholm anser, liksom Joakim Martell, att Hyresmarknadskommitténs beslut är oroande inför framtiden.
– Men vi hoppas naturligtvis att dessa processer ger hyresjusteringar som tar hänsyn till den självklara utgångspunkten att intäkter och kostnader över tid måste utvecklas på ett likartat sätt. Om inte detta villkor uppfylls, kommer det att vara svårt att motivera investeringar i hyresrätter framöver, säger Nathalie Brard.
